Världens största infrastrukturprojekt är i gång i Kina, det är infrastrukturprojektet ”One Belt One Road” som uppskattas kosta hela 6 biljoner dollar att slutföra. ”One Belt One Road” brukar ofta kallas för OBOR, och det finns till och med en börshandlad fond, KraneShares MSCI One Belt One Road (NYSEArca: OBOR), som har detta namn. Denna ETF investerar så klart i detta infrastrukturprojekt.

Sedan 2013, när initiativet till OBOR togs har mer än 15 000 byggkontrakt slutits över 69 länder. När detta projekt är klart år 2049 kommer det att koppla samman cirka 40 procent av jordens yta och fungera som en modern Sidenväg. Sträckningen kommer att löpa från Kina, genom Centralasien och Mellanöstern till Europa på samma sätt som den ursprungliga handelsvägen som grundades för mer än 2 000 år sedan. På denna tid svarade Sidenvägen för handelsutbytet mellan Kina och Romarriket.

Mer omfattande än Sidenvägen

OBOR kommer även att omfatta en modern handelsväg till havs. Sträckningen är tänkt att få från Kina över Singapore, Indien, Pakistan till Kenya på Afrikas östkust och sedan vidare genom Suezkanalen till Europa. För att detta skall kunna fungera kommer det att krävas uppförande av en rad nya djuphamnar i Pakistan och Indien, snabbtåg i Afrika och mellan Kina och Singapore. Bara denna del kommer att omfatta mer än 300 mil av vägar.

OBOR kommer knyta samma en rad länder, i huvudsak så kallade utvecklingsekonomier. Flera av dessa länder är ekonomier med stor tillväxtpotential, ofta benämnda emerging markets och frontier markets. Länderna som deltar i Obor-projektet behöver betydande investeringar för utveckling- och infrastrukturinvesteringar som i många fall är eftersatta.

Ökad tillväxt i utvecklingsländerna skapar större handel

Det är Kinas förhoppning att en ökad tillväxt i dessa utvecklingsekonomier skall leda till att handeln ökar. Målet är att den kinesiska exporten skall breddas till dessa länder. OBOR kan komma att leda till att den kinesiska tillväxten åter tar fart. Den är nu nere på mellan sex och sju procent per år, vilket är mycket starkt. Detta skall emellertid ställas mot en tidigare tillväxt som låg på mellan tio och tolv procent per år.

För Kina kommer OBOR att vara ett sätt att skapa ytterligare tillväxt. Precis som Skanska i Sverige, har de kinesiska byggbolagen stor erfarenhet och kunskap av stora komplexa infrastrukturprojekt. Nu vill Kina exportera dessa byggbolag utomlands, i första hand till utvecklingsländerna. Tanken är också att kunna sälja de råvaror och förädlade insatsvaror som behövs för att bygga infrastrukturen.

Kina har som mål att bli en av världens supermakter år 2050. OBOR kommer att ge landet ett ökat globalt politiskt inflytande i och med ökade handelsvolymer och finansieringen som till största del sker av kinesiska banker.

En katalysator

Obor-projektet spås bli en katalysator för tillväxt i de inblandade länderna. Det är många bolag inom flera sektorer som påverkas av Obor-projektet. Den börshandlade fonden med namn OBOR investerar i aktier i de bolag som bedöms bli vinnare i detta gigantiska infrastrukturprojekt. För att välja ut dessa följer denna ETF MSCI Global China Infrastructure Exposure Index som består av 92 olika företag inom fem huvudsektorer. Dessa företag återfinns i ett tiotal olika länder.

Av förklarliga skäl har Kina den största vikten, 45 procent, men alla innehav marknadsvärdesviktas och indexet rebalanseras varje halvår. Spridningen är relativt god, de fem största företagen svarar för en femtedel av fondförmögenheten. Industribolagen står för 39 procent av kapitalet medan allmännyttiga bolag står för 16 procent.

Top 10 Innehav

Nästan hälften, cirka 45 procent av innehaven i OBOR är kinesiska bolag följt av Singapore (tio procent) och Malaysia (åtta procent).

Förvaltaren Krane Shares har ett långt förflutet av Kina, och av att förvalta börshandlade fonder med fokus på Kina. Bolaget har mer än tio miljarder dollar under förvaltat kapital vilket visar att det har marknadens förtroende. Förvaltningskostnaden för OBOR ligger på 0,79 procent, vilket är ganska högt för en börshandlad fond, men fortfarande inom ramen för vad som är rimligt för en nischfond med inriktning på i första hand Kina.

Ett problem är att OBOR är nystartad och ännu inte hunnit med att attrahera tillräckligt kapital. I dagsläget uppgår fondförmögenheten till cirka 40 MUSD.