Så här går börsen i dag 20170901 är en analys som kommer från Axiers analysarkiv och skrevs den 1/9-2017. Analyserna i arkivet är tillgängliga för Axiers betalande prenumeranter.
Så här går börsen i dag 20170901 Våra OMX-analyser kan fungera som ett av flera beslutsstöd för den som handlar med börshandlade fonder, ETFer, som följer Stockholmsbörsens index, till exempel XACT OMX eller SpotR, nedan finner Ni Så här går börsen i dag 20170901.Vill Du också läsa dem varje dag? Anmäl Dig för en provprenumeration på Axiers hemsida.
Anmäl Dig här för att prova Axier dagliga tekniska analyser
OMXS30 går på
(C 1 546,86 H 1 550,52 L 1 535,96)
OMX S30 levererade 1 518 som lägst den 29 augusti för att sedan vända uppåt i en reaktion på den stora nedgången på 141 punkter från den 20 juni. I och med att nedgången skapade en relation på 1:2 mellan tid och pris var det en viktig punkt som skapades under tisdagen.
Motreaktionen uppåt gav 33 punkter (+2,2%), som mest under torsdagen när index var upp till 1 551. Vi inriktar oss på en fortsatt uppgång även om vi bör och kan få en viss tvekan under eller efter fredagen. Vi har indikationer på att motståndet vid 1 588 ska kunna testas. Sedan är frågan om denna nivå bryts och ger en fortsättning till 1 600-nivån.
I dagsläget har vi en viktig reaktionspunkt kring fredagen den 15 september. Om uppgången håller så långt ska vi börja söka en topp under de följande dagarna. Detta är just nu endast ett ”normalt” alternativ som vi jobbar med.
Divergens
Den divergens vi hänvisat till flera gånger tidigare efter lågpunkterna den 11, 21 och 29 augusti visade att när sannolikheten steg till över 90 procent den 29 augusti var det dags för en uppgång. Det är ju sällan vi får mer än tre lågpunkter som infaller på detta sätt. Jag sätter aldrig sannolikheten till 100 procent utan nöjer mig under de aktuella omständigheterna att ange den till 90-92 procent, vilket är ett budskap av betydelse från marknaden.
141 punkter nedgång ska kunna ge 50 procent av detta värde och då 70 punkter. Det är detta värde vi använder oss av när vi jobbar in mot 1 588 som motstånd. 62-realtionen ligger sedan på drygt 1 600 och utgör nästa alternativ om vi sedan låter tiden hjälpa oss. 19 dagar av uppgång är ett värde vi gillar och då hamnar vi på den 17 september och det är en söndag, vilket ger oss vardagarna kring detta värde som vårt ”synfält”.
Stochastic
Lång sikt: Månadsstochastic 76,6 och 83,8 fallande
Medellång sikt: Veckostochastic 16,7 och 20,4 fallande
Nu fick vi rytmen på 2 månader från topp (20 juni) till lågpunkt (måndag 21 aug). Vi har annars och oftast en kort rytm på 2 månader, som rullar från topp till topp eller från lågpunkt till lågpunkt. Ibland ger denna rytm en rörelse från topp till lågpunkt eller lågpunkt till topp. Rytmen på 2 månader (60-61 dagar) finns ofta med i utvecklingen för bärsen som helhet.
Under året har vi haft denna rytm som vi kunnat följa från toppen den 16 mars (1 603) via 16 maj (1 657) och i juli blev det måndagen den 17 juli med 1 652, som högst. I och med att denna senare topp kom in några punkter (5) lägre än den 16 maj, såg vi detta kortsiktigt som en negativ signal. Detta har nu lett till 1 518 den 29 augusti.
Ytterligare en tung cykel på börsen
30 månader är ytterligare en tung cykel på börsen. Den är det samma som 2,5 år eller 130 veckor. Denna cykel jobbar ibland tillsammans med rytmen på 135 (3×45) veckor, som är drygt en månad (35 dagar) längre.
Tar vi toppen 1 719 den 19 mars 2015 och lägger på 30 månader hamnar vi kring den 19 september i år. 135 veckor från samma tidpunkt ger oss tiden kring den 24 oktober i år.
Detta senare datum sammanfaller med 30 månader från toppen och rekordet 1 720, den 27 april 2015, vilken ger oss tiden kring den 27 oktober -17, där 24 oktober också ryms.
Vi har därmed två viktiga punkter under hösten med dessa tunga rytmer. Det ger oss 18-22 september och 23-27 oktober, som vi nu ska stämma av under de kommande veckorna.
Cykeln på 26 månader (=113 veckor=790-791 dagar) är alltid intressant speciellt om vi kombinerar denna rytm med den på 780 dagar. I beräkningarna utgår vi alltid från viktiga toppar eller bottnar, när vi lägger fokus på dessa båda rytmer.
När det gäller index är det kring halvårsskiftet i år aktuellt med att utgå från rekordet 1 720 den 27 april 2015 men även 29 maj (1 669), som gav den lägre toppen och säljsignalen 2015. Den senare är aktuellt, när vi kommit in mot slutet av juli månad, vilket gav en lågpunkt vid 1 548 den 31 juli.
Startar vi med den 27 april 2015 landar vi under senare delen av juni månad och in mot halvårsskiftet, där perioden 26 juni fram till fredagen den 30 juni är intressant om vi använder oss av 26 månader. Lågpunkten den 30 juni vid 1 603 blev avgörande denna gång och reaktionen blev följdriktigt uppåt.
Årets indextopp
Årets indextoppen 1 659 kom in under tisdagen den 20 juni och får tillskrivas rytmen på 780 dagar från den 27 april 2015. Den sammanstrålade med rytmen på 27 månader från toppen 1 719 från den 19 mars 2015. Två olika tidsrytmer som sammanstrålar i en punkt ger i de allra flesta fall en tydlig reaktion, vilket vi nu också fått med ett fall på 8,4 procent på 2 månader. Alltid lika spännande, när dessa längre rytmer skapar reaktionspunkter. Ni som gått våra kurser i ”Tidscykelanalys” är redan med i dessa rytmer.
Indextoppen den 16 maj kom in på 1 657 och får ses som en del av den toppformation, som skapats under tiden 9 maj till 20 juni. Vågmässigt är jag inne på att den 9 maj kan ha varit toppen och att den 16 maj ingår i rekylen, som pågick till måndagen den 3 juli.
10 månader från lågpunkten
Rytmen på 10 månader från lågpunkten den 6 juli 2016 gav oss också måndagen den 8 maj som reaktionspunkt, vilket ytterligare förstärkte budskapet om en reaktion nedåt. Här blev det också en marginell förskjutning, då toppen den 9 maj vid 1 655 blev avgörande, dels för index men framförallt för de aktier (i första hand bankerna) som bottnade den 6 juli -16. Med samma utgångspunkt (6 juli-16) förväntar vi oss nu ännu en reaktion på årsdagen nu i slutet av veckan 3-7 juli -17, då det handlar om årsdagen. Den 6 juli i år gav 1 610, som lågpunkt, vilket ökar sannolikheten för en reaktion uppåt därefter.
14 månader från toppen 1 432 den 14 mars -16 gav oss den 14 maj i år och en sammanstrålning via 1 657 den 16 maj. 15 månader från samma topp gav nu senast toppen vid 1 657 den 14 juni.
En anledning till att index rört sig i sidled
Alla beskrivna rytmer ovan är en anledning till att index rört sig i sidled under de senaste 9 veckorna.
Det är endast tiden vi arbetar med i alla rytmer ovan. Det krävs sedan en harmoni mellan tid och pris för att en reaktion ska bli mer än tillfällig. Tid och pris i harmoni sker sällan och därför är det en viktig punkt när de sammanstrålar. Med tid och pris i harmoni eller som vi också uttrycker det att tid och pris har ett matematiskt samband blir det hela mycket mer betydelsefullt. Detta fick vi den 14 juni med en skillnad i index på 225 punkter och tiden 15 månader (14 mars -16 till 14 juni -17). Vi vet ju att 15×15 är detsamma som 225. Det ger oss ett samband på 1:15, vilket i dessa sammanhang är ett ovanligt samband men tillräckligt för att vi skulle förvänta oss minst en tillfällig reaktion nedåt.
Gör vi om 15 månader till dagar är det 450 dagar (360+90 grader av året). Då blir det hela mycket intressantare. Vi får då, 225:450 vilket blir 1:2 och med denna relation ser vi betydelsen i denna relation tydligare och anledningen till svängningarna och nedgången efter den 14 juni.
Rullande korta cykler med reaktionsdagar
Dessa dagar kommer att korrigeras löpande vartefter vi får ny information från marknaden Vi följer i fortsättningen den rytm som började den 9 mars 2009. Den sammanfaller i stort med den andra rytm som har sitt ursprung från toppen den 13 juli 2007. Alla reaktionsdagar kommer från Gann Hjulet och den kunskap som ligger bakom detta.
Beräknade reaktionsdagar för OMXS 30 index: 30 augusti, 14 september, 29 september, 15 oktober, 30 oktober
Rörelsefaktorn – Motstånd – Stöd
Aktuell rörelsefaktor för tid och pris = 40 Motstånd 1548 och 1 587 Stöd 1 508 och 1 469
JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITSETF – USD (dist) (HEQD ETF) med ISIN IE0006UQKVQ0, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Denna fond är en börshandlad fond (ETF) som investerar i aktier som handlas på NASDAQ.
ICAV-fonden har inrättats i syfte att investera i överlåtbara värdepapper i enlighet med UCITS-förordningarna. De specifika investeringsmålen, strategierna och policyerna för varje delfond kommer att anges i relevant tillägg.
Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITSETF – USD (dist) replikerar utvecklingen av det underliggande indexet genom fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).
Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.
Riskprofil
Värdet på din investering kan både minska och öka, och du kan få tillbaka mindre än vad du ursprungligen investerade.
Värdet på aktier kan både minska och öka som svar på enskilda företags resultat och allmänna marknadsförhållanden, ibland snabbt eller oförutsägbart. Om ett företag går i konkurs eller genomgår en liknande finansiell omstrukturering förlorar dess emitterade aktier vanligtvis det mesta eller hela sitt värde.
Värdet på utländska direktinvesteringar kan vara volatilt. Detta beror på att en liten rörelse i värdet på den underliggande tillgången kan orsaka en stor rörelse i värdet på de utländska direktinvesteringarna, och därför kan investeringar i sådana instrument resultera i förluster som överstiger det belopp som delfonden investerar.
Även om delfonden använder en optionsoverlay-strategi som är avsedd att ge en kontinuerlig marknadssäkring för portföljen, finns det ingen garanti för att strategin kommer att uppnå detta. Den ”stegade” komponenten i strategin är utformad för att minska potentiella risker i samband med endast en säkringsperiod, men det finns ingen garanti för att investeringsförvaltaren kommer att kunna göra det framgångsrikt.
Att sälja köpoptioner skapar exponering för delfonden, eftersom den kan behöva leverera de underliggande värdepapperen eller deras värde, och om marknaden skulle röra sig ogynnsamt kan detta resultera i en obegränsad förlust.
För säljoptioner gäller att om den totala marknaden upplever en betydande nedgång kan värdet på relevant index minska kraftigt och betydande förluster kan uppstå. Delfondens finansiella ansvar är därför kopplat till värdet på det underliggande indexet.
REITs och fastighetsrelaterade investeringar är föremål för de risker som är förknippade med ägande av fastigheter, vilket kan exponera den relevanta delfonden för ökad likviditetsrisk, prisvolatilitet och förluster på grund av förändringar i ekonomiska förhållanden och räntor.
Hållbarhetsrisk kan väsentligt negativt påverka en emittents finansiella ställning eller rörelseresultat och därmed värdet på den investeringen. Dessutom kan det öka delfondens volatilitet och/eller förstärka befintliga risker för delfonden.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Den börshandlade fonden följer S&P 500:s utveckling och använder optioner i ett försök att skydda investerare mot de första 10 % av förlusterna varje år. Buffertstrategin har nackdelen att eventuella värdevinster är begränsade.
ETFens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
iShares US Large Cap Moderate Buffer Mar UCITSETF USD (Acc) är en mycket liten ETF med 14 miljoner euro i förvaltningstillgångar. Denna ETF lanserades den 31 mars 2026 och har sitt säte i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.
Oavsett dina skäl till att välja sektor ETFer, är det viktigt att veta hur de investerar – vilket som alltid med ETFer innebär att förstå indexen som spåras av en sektor ETFs underliggande innehav, och hur dessa index klassificerar de tiotusentals investerarbara aktier som finns tillgängliga i olika sektorer.
Två sektorsklassificeringssystem
De främsta leverantörerna av sektorindex – MSCI och STOXX Limited – baserar sina index på ett av två olika internationellt erkända sektorsklassificeringssystem:
Global Industry Classification Standard (GICS), som delar upp 51 000 värdepapper i 11 sektorer, 24 branschgrupper, 68 branscher och 157 underbranscher.
Industry Classification Benchmark (ICB), som klassificerar 75 000 värdepapper i 10 branscher, 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer.
GICS vs. ICB klassificering i en överblick
GICS
ICB
Nivå 1
11 sektorer
10 industrier
Nivå 2
24 industrigrupper
10 supersektorer
Nivå 3
68 Industrier
41 sektorer
Nivå 4
157 Subindustrier
115 subsektorer
51 000 aktier
>75 000 aktier
MSCI; ICB Benchmark; Mars 2018 STOXX Limited och FTSE använder ICB-systemet som bas för sina index, medan MSCI och S&P använder GICS.
Hur sektorsklassificeringssystemen fungerar
Båda systemen är baserade på en hierarki av grupperingar – från breda sektorsklassificeringar ner till mer specialiserade nischer. Du kan tänka på det som liknar hur vi klassificerar växtriket i familj, släkt, art och så vidare.
Till exempel placeras aktier i företag som får majoriteten av sina intäkter från flygverksamheten av ICB-systemet…
… till undersektorn flyg- och rymdfart
… som är en del av flyg- och försvarssektorn
… som ingår i supersektorn industriella varor och tjänster
… som sitter inom Industribranschen
Även om GICS-systemet är liknande – men absolut inte identiskt – är dess kategorinamn olika. Därför finns risken för investerare förvirring.
Du kan se att den översta nivån under GICS-systemet är ’Sektor’, vilket är den tredje nivån i hierarkin under ICB-systemet. Ändå är dessa bara etiketter – ICB:s ”Industri”-nivå är funktionellt densamma som GICS ”Sector”-nivå.
Och naturligtvis använder kommentatorer – inklusive vi – ordet ”sektor” för att hänvisa till alla möjliga olika branschgrupperingar, inte bara till den specifika betydelsen under GICS- eller ICB-metoderna.
Sektorer/industrier på toppnivå inom GICS och ICB i jämförelse
GICS
ICB
Energy
Oil and Gas
Materials
Basic Materials
Health Care
Health Care
Industrials
Industrials
Financials
Financials
Information Technology
Technology
Telecommunication Services
Telecommunication
Utilities
Utilities
Consumer Staples
Consumer Goods
Consumer Discretionary
Consumer Services
Real Estate
–
Uppe i det blå
Även om de två klassificeringssystemen ytligt sett är ganska lika, finns det några verkliga skillnader när du gräver ner i hur de kategoriserar vissa branscher – och därav var dessa branscher sitter i sina respektive grupperingar.
Till exempel placerar ICB flygbolag i sin rese- och fritidssektor.
Däremot har GICS-systemet flygbolag i sin Airlines Industry-kategori, som är en del av dess Transportation Industry Group.
Det betyder inte att den ena kategoriseringen är bättre än den andra – och vi kan helt klart inte gå igenom alla skillnader mellan dessa system här.
Snarare vill vi belysa varför du behöver undersöka en ETF grundligt innan du köper den för att säkerställa att den kommer att exponera dig korrekt för resultatet av den typ av aktier du letar efter.
Sektorer, regioner och optimerade ETFer
Rent praktiskt, även om de djupare nivåerna i sektorklassificeringshierarkierna är viktiga att känna till, är det bara de högre nivåerna av GICS och ICB som faktiskt kan investeras genom ETFer
Se tabellen nedan för en översikt över vad som är tillgängligt just nu.
En ytterligare rynka är att sektor ETFer finns i regionala och globala varianter.
Till exempel har Xtrackers sektor ETFer fokuserade på MSCI Emerging Markets basindex, såväl som MSCI World.
Återigen, se tabellen nedan.
Det finns också sektor ETFer som spårar ”optimerade” och ”begränsade” versioner av vissa index.
Till exempel erbjuder Invescos sektor ETFer baserade på STOXX Europe 600 optimerade index.
ETFer som spårar dessa optimerade index kan erbjuda riskhanteringsfördelar jämfört med ETFer som spårar standardindex, eftersom de begränsar den totala exponeringen som fonden kommer att ha mot ett företag.
Investerare kan också föredra dem för den potentiellt överlägsna likviditeten i deras underliggande innehav.
Nyheter3 veckor sedan
Nyheter4 veckor sedan
Nyheter3 veckor sedan