1933 valde den amerikanske presidenten, Theodore Roosevelt, att konfiskera de amerikanska medborgarnas innehav av guld, eller mer korrekt, han erbjöd sig att köpa detta för 20 USD per troy ounce, samtidigt som de amerikanska medborgarna förbjöds att äga denna metall. I våra ögon är detta att betrakta som en typ av konfiskering. Nu undrar folk kan silver komma att konfiskeras?
Nu, i en tid då silver blir allt mer sällsynt, ställer sig allt fler personer frågan om detta kan komma att inträffa i dagens ekonomiska klimat också. Nedan finner ni en del av våra och andras tankar kring detta.
Låt oss leka med tanken att någon av västvärldens regeringar skulle få för sig att konfiskera allt silver som ägs av dess befolkning och då använder sig av argumentet att denna metall är både sällsynt och en strategisk metall. Vad skulle följden bli? Under det tidiga 1920-talet konfiskerade den dåvarande amerikanske presidenten, Franklin Roosevelt, det amerikanska folkets guldinnehav, eller ja han tvingade dem att enligt lag sälja det är kanske mer korrekt för att undvika hårklyverier. Denne fick ta emot hård kritik i det som var dåtiden största media, nämligen radion vilket med dagens mått mätt skulle vara att betrakta som ett lägereldssnack. Tänk vad som skulle hända i dag, dels med ett medium som Internet där det går att köpa både guld och silver hos till exempel brittiska Bullion Vault, världens största plattform för ädelmetaller, och med de stora möjligheterna till att resa till andra länder där det enkelt går att hyra ett bankfack.
I dag är vi ganska övertygade om att det inte skulle vara möjligt att genomföra något sådant. Inte med Internet, inte med de krafter på privat ägande som finns ute i dagens samhälle men framförallt inte då det finns så gott om privatpersoner som är oroliga för framtiden och med alla de pappersvalutor som finns i dag.
Däremot så ser vi allt fler tecken på att fler och fler centralbanker ser över sin tidigare njugga inställning till silver, från att tidigare endast haft innehav i guld. Det är ingen tillfällighet att Mexiko överväger en valuta uppbackad av silver.
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).