I denna text tittar vi närmare på olika sätt att investera i Polygon med en börshandlad produkt. Precis som för många andra kryptovalutor och tokens finns det flera olika börshandlade produkter som spårar Polygon. Vi har identifierar fyra stycken sådana produkter.
De olika produkterna skiljer sig en del åt, en del av emittenterna arbetar med så kallad staking, vilket gör att förvaltningsavgiften kan pressas ned. Det är emellertid inte så att alla dessa börshandlade produkter är identiska varför det är viktigt att läsa på.
Om Polygon
Polygon (tidigare Matic Network) är en blockchain-plattform som syftar till att skapa ett flerkedjigt blockchain-system som är kompatibelt med Ethereum. Precis som med Ethereum använder den en proof-of-stake konsensusmekanism för att bearbeta transaktioner i kedjan. Polygons ursprungliga token heter POL. POL är ett ERC-20-token, vilket möjliggör kompatibilitet med andra Ethereum-kryptovalutor. Det drivs av Polygon Labs.
Till skillnad från blockchain-plattformar som Bitcoin och Ethereum är Polygon ett inbyggt Layer-2-nätverk som förlitar sig på Ethereum som basnätverk. I synnerhet valideras transaktioner först inuti Polygon och begås sedan regelbundet i en ”checkpoint”: en Merkle root o transaktions-haschar läggs till Ethereums huvudnät och utnyttjar så kallade ”Core contracts” som distribueras på det. Polygon används i decentraliserade applikationer (dApps) som Defi, DAOs och NFTs.
Det tidigare MATIC-tokenet migrerade till POL-tokenet den 4 september 2024. Denna migrering skedde automatiskt på Polygon Blockchain. ERC-20 MATIC Token på Ethereums huvudnät måste migreras manuellt.
Historik
Blockkedjeföretaget Polygon var ursprungligen känt som Matic Network. Matic Network lanserades 2017 av fyra mjukvaruingenjörer: Jaynti Kanani, Sandeep Nailwal, Anurag Arjun och Mihailo Bjelic. I februari 2021 döptes projektet om till Polygon Technology. I december 2021 förvärvade Polygon Mir-blockkedjenätverket för 250 miljoner MATIC-tokens, där tokens hade ett värde på cirka 400 miljoner dollar vid tidpunkten för affären. ZK-rollups var avsedda att ladda ner data från Ethereum för att minska avgifterna och påskynda transaktionsprocessen samtidigt som säkerheten bibehålls.
I december 2021 avslöjade Polygon en säkerhetsrisk som resulterade i stöld av 801 601 MATIC-tokens. I februari 2022 samlade Polygon in 450 miljoner dollar genom att sälja MATIC-tokens i en omgång ledd av Sequoia Capital India inklusive Tiger Global och Softbank Vision Fund. I november 2022 genomförde JPMorgan Chase & Co sin första livehandel på en offentlig blockchain, med hjälp av Polygon och modifierad Aave. Den 15 december 2022 lanserade Donald Trump en serie digital konst-NFT som präglats på Polygon-nätverket för försäljning till allmänheten för $99 USD vardera.
Ett partnerskap 2023 mellan Polygon och DraftKings, där teamet fick behålla alla intäkter från försäljningen av MATIC, kom under granskning för potentiella hemliga aspekter av affären, vilket Polygon förnekade. Alethea AI i januari 2023 började skapa en rad NFTer genom Polygon. I februari 2023 gjorde blockkedjan affärer med stora företag som Starbucks och Mastercard, och Fortune noterade att den hade varit relativt opåverkad av 2022 års kryptovalutakrasch jämfört med andra företag. Fox Network började arbeta med Polygon på ett blockchain-projekt 2023. TIME utsåg 2023 Polygon Labs till ett av årets Time100 mest inflytelserika företag
Teknologi
Polygon använder en modifierad proof of stake-konsensusmekanism som gör att en konsensus kan uppnås med varje block. För att uppnå konsensus med traditionellt bevis på insats krävs att många block bearbetas för att uppnå konsensus. Metoden för bevis på insats kräver att nätverksdeltagare satsar – samtycker till att inte handla eller sälja – sina MATIC-tokens, i utbyte mot rätten att validera polygonnätverkstransaktioner. Framgångsrika validerare i Polygon-nätverket belönas med MATIC-tokens.
Polygon-nätverket syftar till att lösa problem inom Ethereum-plattformen, nämligen höga transaktionsavgifter och långsamma behandlingshastigheter.
Investera i Polygon med en börshandlad produkt
Precis som för många andra kryptovalutor och tokens finns det flera olika börshandlade produkter som spårar Polygon. Det finns faktiskt två som är noterade på svenska börser vilket gör att den som vill handla med dessa slipper växlingsavgifterna, något som kan vara skönt om det gäller upprepade transaktioner i olika riktningar.
För ytterligare information om respektive ETP klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).