USA gick in i en lågkonjunktur 1990, som varade i 8 månader fram till mars 1991. Slutet på den lågkonjunkturen markerade toppen av guld/silver-förhållandet och nu är förhållandet guld-till-silver tillbaka på dessa nivåer.
Enkelt uttryckt, är silver historiskt sett underprissatt jämfört med guld. Sommaren 2019 klättrade förhållandet mellan silver och guld till nästan 93:1 och i början av pandemin steg det till över 100:1.
Men när Fed sänkte räntorna och lanserade sitt massiva program för kvantitativa lättnader steg guldpriset till över 2 000 dollar per troy ounce, en värdeökning på 39%. Samtidigt steg silverpriset till nästan 30 dollar per troy ounce, en ökning med 147%. Samtidigt föll silver-guldförhållandet från över 100:1 till drygt 64:1. Historiskt sett är förhållandet mellan silver och guld ett viktigt tekniskt mått för metallinvesterare.
Medan guld främst ses som en inflations- och recessionssäkring, är silver också en industriell metall och tillgång. Förhållandet mellan de två kan avslöja om efterfrågan på industrimetaller är på uppgång eller om en ekonomisk nedgång eller recession kan vara på väg.
Historien om guld-till-silver-förhållandet
Långt innan guld-till-silver-förhållandet fick flyta fritt, fastställdes förhållandet mellan dessa två metaller av imperier och regeringar för att kontrollera värdet på deras valuta och mynt.
Det tidigaste registrerade exemplet på förhållandet guld till silver går tillbaka till 3200 f.Kr., när Menes, den första kungen av det antika Egypten satte ett förhållande på 2,5:1. Sedan dess har förhållandet bara sett guldets värde stiga när imperier och regeringar blev mer bekanta med bristen och svårigheten att producera de två metallerna.
Antikens Rom var en av de tidigaste antika civilisationerna som satte ett guld-till-silver-förhållande, med start så lågt som 8:1 år 210 f.Kr. Under årtiondena har varierande guld- och silverinflöden från Roms erövringar fått förhållandet att fluktuera mellan 8-12 ounce silver för varje ounce guld.
År 46 fvt hade Julius Caesar fastställt ett standardförhållande mellan guld och silver på 11,5:1, strax innan det höjdes till 11,75:1 under kejsar Augustus.
Allteftersom århundradena fortskred fluktuerade förhållandena runt om i världen mellan 6-12 ounce silver för varje ounce guld, med många Mellanösterns och Asiens imperier och nationer som ofta värderade silver högre än västerländska motsvarigheter, och hade därför ett lägre förhållande.
Ökningen av det fasta förhållandet
På 1700-talet omdefinierades guld-till-silver-förhållandet av den amerikanska regeringens Coinage Act från 1792 som satte förhållandet till 15:1. Denna handling var grunden för amerikanskt mynt, som definierade mynts värden genom deras metalliska sammansättningar och vikter.
Ungefär under samma tidsperiod hade Frankrike antagit ett förhållande på 15,5:1, men ingen av dessa fasta förhållanden varade länge. Tillväxten av den industriella revolutionen och volatiliteten i två världskrig resulterade i massiva fluktuationer i valutor, guld och silver. På 1900-talet hade förhållandet redan nått toppar på runt 40:1, med början av andra världskriget som ytterligare pressade förhållandet till nästan 100:1.
Nyligen under 2020 satte förhållandet nya toppar på mer än 123:1, eftersom rädsla för pandemi såg investerare köpa guld som en tillflyktsort. Medan förhållandet mellan guld och silver sedan föll till cirka 65:1 under första kvartalet 2021, har skenande inflation och en potentiell lågkonjunktur placerat guld i rampljuset igen, vilket får ädelmetallen att skjuta i höjden i förhållande till silver.
För närvarande tror de flesta analytiker att Fed kommer att fortsätta sitt krig mot inflationen och att penningpolitiken kommer att fortsätta att stramas åt. Som ett resultat har guld och silver båda sett ett betydande försäljningstryck trots en extrem inflationsmiljö och många bevis på att ekonomin håller på att gå tillbaka.
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).