Detta är en jämförelse av olika Halal ETFer, som täcker alla börshandlade fonder som endast investerar halal-aktier. Låt oss vara direkta: De flesta halal-ETFer är dyra, dåligt diversifierade och underpresterar gentemot aktiemarknaden. Men det finns några värda att överväga, och ännu viktigare, det finns ett bättre sätt att investera som vi kommer till.
Det finns fem US-noterade Shariah-kompatibla ETFer och en handfull över resten av världen
Den svåra sanningen: De flesta halal-ETFer är dåliga investeringar, med kostnadskvoter 25 gånger högre än konventionella fonder.
De enda ETFerna som är värda att överväga är SPUS för USA-exponering (om än dyrt med 0,49 %) och IGDA för global exponering.
Varför ETFer finns?
Visste du att 10 000 dollar investerade i Tesla 2013 skulle ha blivit 1 500 000 USD 2020?
Vi har alla hört sådana exempel, för att sedan tänka ”jag tar två av dem, tack! Här är 20 000 dollar!”.
Bara ett problem där: Det tåget har gått för länge sedan! För att Tesla, med ett marknadsvärde på 1 biljon dollar, ska ge dig den typen av avkastning, måste företaget bli större än hela världsekonomin! Du kan inte bara välja ett slumpmässigt företag och ”hoppas på det bästa”.
Du måste välja rätt företag. Och att välja rätt företag är hårt arbete och innebär att slita med bokslut, studera marknaden och göra alla möjliga tråkiga saker. Inte ens då garanterar ingenting att du skulle fånga något som liknar utvecklingen för Tesla.
Så vad ska man göra om de inte vill tillbringa sina dagar hopryggade över bokslut?
Diversifiera
Lägg inte alla dina ägg i en korg. Gör detta och du kommer att göra bra ifrån dig när gruppen av företag gör bra ifrån sig – men, kritiskt, inget enskilt företag kan förstöra din depå.
Hur investerar du i ett gäng aktier, hör jag dig fråga?
Det för oss bra till vårt nästa ämne: ETFer. Vad är en ETF, egentligen?
En ETF är en typ av investering som låter dig äga en liten bit av många olika saker samtidigt. Till exempel kan en ETF hålla ett gäng olika aktier, eller obligationer, eller till och med guld. På så sätt, om en av sakerna i ETFen går dåligt, kan de andra göra det bra och hjälpa till att balansera det. Du kan köpa och sälja ETFer precis som du skulle göra med alla andra aktier – men ”inuti” varje ETF finns en samling av massor av andra tillgångar.
På det sättet är att köpa en enskild andel av en ETF som att köpa små bitar av var och en av ETFens delar. Dessa bitar är inte alla nödvändigtvis lika stora, och de förändras också med tiden.
ETFer byts regelbundet (vanligtvis kvartalsvis), men vissa till exempel de av ARK Investment, aktivt förvaltade börshandlade fonderna, uppdateras så ofta som dagligen.
En jämförelse av olika Halal ETFer
Fram till för bara några år sedan fanns det bara tre halal-ETFer – alla var de inriktade på olika regioner, så det fanns inte mycket att jämföra. Men nu finns det många fler, även om halal ETFer förblir mycket dyrare än icke-halal ETFer.
Så innan du dyker in i de enskilda ETFerna är det värt att överväga vilka kriterier vi kommer att använda för att välja mellan de olika ETFerna:
Utveckling (uppenbarligen). Vi behöver ett sätt att mäta det genomsnittliga resultatet för en given ETF under ett givet år. För det använder vi det pålitliga CAGR-måttet (kumulativ aggregerad tillväxthastighet). Tänk på CAGR som den genomsnittliga årliga avkastningen för en viss fond över en tidsperiod. (Vi kommer att göra detta från det datum då fonden lanseras)
Topp 10 innehavskoncentration berättar hur diversifierad ETF är. När allt kommer omkring, om hela poängen med en ETF är diversifiering – skulle vi förvänta oss att topp 10 av en medelstor ETF (~100 aktier) representerar en liten del av det totala resultatet. Annars kan vi bara köpa dessa aktier direkt (och hoppa över avgifterna)
Benchmark-jämförelse: för att se hur fonden står sig i förhållande till den totala marknaden. De flesta använder S&P 500 – listan över 500 av de största amerikanska företagen – som standardriktmärke. Vi kommer visuellt att jämföra var och en av fonderna med S&P 500 för att se inte bara den övergripande prestandan, utan också topparna/låglarna (”volatiliteten). Till skillnad från en berg-och dalbana, här – ju lägre volatilitet, desto bättre. Du kanske gillar topparna, men det som går upp måste komma ner, och dessa nedgångar testar verkligen en mans förmåga att sälja i slutet av livet. vi kan få liknande prestanda för mindre volatilitet, vi borde ta det.
Med dessa tre kriterier kan vi rangordna de olika halal-ETFerna. Ett problem du omedelbart kommer att stöta på när du hittar en ETF som är Shariah-kompatibel att investera i är att det bara inte finns så många av dem. Dessa börshandlade fonder är nästan lika sällsynta som en enhörning, men det blir fler och fler av dem. Det blir ännu värre när du bor utanför USA och inte har tillgång till hela menyn med ETFer.
Vi kommer till landspecifika begränsningar mot slutet. Vi kommer också att täcka en lösning på det här problemet, det vill du inte missa! Med det ur vägen, låt oss titta på de olika fonderna.
Översikt över Halal ETFer
Här är en tabell som visar en komplett lista över halal-ETFer över olika geografier och över olika segment av marknaden.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Dessa halalindexfonder, även kända som Shariah-kompatibla ETFer, ger investerare en rad alternativ för etiska investeringar som följer islamiska principer. Varje fond spårar ett specifikt index eller marknadssegment och erbjuder diversifierad exponering mot halalinvesteringar över olika geografier och tillgångsklasser.
Ett bättre sätt att investera
Även om Halal ETFer är ett populärt val, har de betydande nackdelar – höga avgifter, dålig diversifiering och begränsad anpassning. Amal Invest erbjuder ett modernt alternativ: personliga halalportföljer som anpassar sig till dina mål, med lägre avgifter och bättre diversifiering än traditionella ETFer.
Halal ETFer i Europa
Inte alla halal-ETFer som vi beskrev ovan är tillgängliga i alla länder. I det här avsnittet kommer vi att diskutera de landsspecifika frågorna som relaterar till investeringar i halal-ETFer.
Utmaningen med i synnerhet Halal ETFer är att de vanligtvis handlar i låga volymer. När mäklarfirmor bestämmer sig för vilka aktier som ska inkluderas, använder de vanligtvis volymen som ett indrag för intresse. ”Låga volymer? Lågt intresse – det behöver vi inte lista”, kanske de säger.
Det ironiska är att dessa börshandlade fonderna äger några av de mest likvida aktierna i världen.
Kärnproblemen med Halal ETFer
Låt oss vara ärliga om vad som är fel med halal-ETFer 2025:
Absurt höga avgifter – Du betalar 5-25 gånger mer än konventionella ETFer
JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITSETF – USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.
Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. ETFen replikerar utvecklingen av det underliggande indexet fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).
Investeringsmetod
Typiska investerare i delfonden förväntas vara investerare som vill ha en bred exponering mot den amerikanska aktiemarknaden med potentiellt lägre volatilitet jämfört med traditionella långa (long-only) amerikanska aktiestrategier, och som är beredda att ta de risker som är förknippade med den typen av investering.
Använder en datavetenskapsdriven investeringsstrategi som kombinerar analyser, datainsikter och riskhantering.
Lägger samman en amerikansk tillväxtaktieportfölj bestående av stora bolag med indexoptioner för att ge portföljen en löpande marknadssäkring.
Kombinerar aktieval med en disciplinerad overlaystrategi som avser att begränsa nedåtrisker samtidigt som en del av potentialen till kapitaltillväxt minskas.
Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.
I dag är de helt utraderade från den svenska marknaden, men runt om i världen – och i nya finansiella nischer – lever principen om ”riskfritt lotterisparande” i allra högsta grad kvar. Här är historien om hur svenskarna lånade ut miljarder till staten med drömmen om storvinsten som morot, och hur det skapade en helt egen, stundtals vild andrahandsmarknad.
Guld, marmor och spelbegär: Operabygget som banade väg
Många tror att de statliga premieobligationerna föddes i spåren av första världskriget när Riksgälden behövde hantera statsskulden. Men sanningen är att det svenska folket spelade finansiell roulett med staten långt före 1918. Det mest monumentala beviset på detta står i dag stadigt vid Gustav Adolfs torg i Stockholm: Kungliga Operan.
När Gustav III:s gamla operahus revs 1892 för att ge plats åt Axel Anderbergs nya nybarockbygge insåg staten snabbt att budgeten skulle spricka kapitalt. Guld, marmor och enorma kristallkronor krävde enorma summor. Lösningen blev ett statligt godkänt genidrag: Svenska Statens Premieobligationslån av år 1889, populärt kallat ”Operalånet”.
Obligationerna kostade 10 kronor styck – en ansenlig summa för en vanlig arbetare på den tiden. I stället för att betala ut en fast, årlig ränta samlade staten räntepengarna i en gigantisk pott som lottades ut i form av skattefria kontantvinster. Spelbegäret och patriotismen samverkade; pengarna strömmade in, och Oscar II kunde stolt inviga det praktfulla operahuset 1898. Konceptet hade bevisat sin slagkraft.
Från beredskap till folkhemmet
År 1918 institutionaliserades systemet när Riksgälden tog över rodret i spåren av första världskrigets ekonomiska kaos. Nu blev premieobligationerna en regelbunden del av den svenska statens upplåning.
Under 1950-, 60- och 70-talen växte premieobligationerna till en regelrätt folkrörelse. När staten behövde finansiera ”Miljonprogrammet” och bygga ut den moderna välfärden, var det premieobligationerna som drog in kapitalet. De blev en naturlig del av den svenska vardagsekonomin:
• Traditionen: Det blev en självklarhet att mor- och farföräldrar köpte premieobligationer till barnbarnen i dop- eller konfirmationspresent.
• Seriestrategin: Seriösa sparare köpte ofta en ”serie” (ofta 10 eller 50 obligationer i nummerföljd). På så sätt var man matematiskt garanterad en eller flera ”garantivinster” varje år, vilket i praktiken fungerade som en stabil basränta, medan man behöll chansen på de dolda miljonvinsterna.
En vild andrahandsmarknad: Från Göteborgs Obligationskassa till Carlsson & Carlsson
Eftersom premieobligationer utfärdades i stora serier och löpte över många år uppstod snabbt ett behov av en organiserad andrahandsmarknad där privatpersoner kunde köpa och sälja sina papper före förfallodagen. Detta la grunden för specialiserade mäklarfirmor och finansiella institutioner.
Ett av de mest klassiska namnen i svensk premieobligationshistoria är Göteborgs Obligationskassa (som långt senare kom att ingå i Thenberg & Kinde Fondkommission). De fungerade under decennier som navet för handel med dessa papper på den svenska västkusten. Hos dem, och hos firmor som Carlsson & Carlsson Finans, kunde investerare pussla ihop sina serier för att maximera garantivinsterna eller snabbt avyttra innehav när likviditet behövdes.
Särskilt intressant blev marknaden under det glada 1980-talet. Då introducerade staten mer aggressiva och storskaliga lån, där det historiska Premieobligationslånet 1986:2 markerade ett viktigt skifte. Vid just denna tidpunkt (våren 1986) fattade riksdagen beslut om att helt slopa den gamla lotterivinstskatten på nystartade premieobligationer. Riksgälden kompenserade detta genom att sänka räntepotten något, men det skapade en enorm rusch efter ”helt skattefria” vinster. Under den här eran av finansiell avreglering (”yuppie-eran”) blev andrahandsmarknaden så sofistikerad att finansiella aktörer började sätta i system att erbjuda högt belånade upplägg. Professionella investerare och privatpersoner tog stora banklån för att finansiera massiva köp av exempelvis 1986:2-lånet. Matematiken var enkel: om låneräntan (efter ränteavdrag) var lägre än den matematiskt garanterade direktavkastningen från obligationsserierna, satt man på en i princip riskfri vinstmaskin – med en gratis hävstång på miljonchanserna.
Slutet på en era: När räntan dog försvann vinsterna
I december 2016 gav Riksgälden ut sin allra sista premieobligation, och den 2 december 2021 löptes det allra sista utestående lånet (14:2) in. Dödsorsaken var det utdragna globala lågränteläget.
Eftersom vinstpotten som lottades ut baserades på det rådande ränteläget, innebar noll- och minusräntor att det helt enkelt inte fanns några räntepengar kvar att fylla pottandet med. Vinsterna blev för få och för små för att locka spararna, samtidigt som statens kostnader för att administrera utlottningarna blev orimligt höga. Efter drygt 130 år i svenskarnas tjänst gick premieobligationen slutgiltigt i graven.
Global renässans: ”Prize-Linked Savings” lever vidare
Även om instrumentet är dött i Sverige, lever principen – som internationellt kallas Prize-Linked Savings eller Premium Bonds – kvar i allra högsta grad i andra delar av världen.
Storbritannien – Miljardindustrin och superdatorn ERNIE
I Storbritannien är Premium Bonds en gigantisk succé som administreras av det statliga NS&I (National Savings and Investments). Över 20 miljoner britter äger i dag dessa obligationer. Varje månad lottas miljontals skattefria vinster ut, inklusive två toppvinster på 1 miljon pund vardera. För att säkerställa att utlottningen är helt slumpmässig använder man en legendarisk superdator som kallas ERNIE (Electronic Number Indicator Equipment) – en maskin som har blivit en ikon i brittisk populärkultur.
Nya Zeeland – Statlig speltrygghet i Söderhavet
Långt bortom Europa har även Nya Zeeland haft en framgångsrik historia med denna sparform via sina statliga Bonus Bonds. De introducerades av regeringen 1970 och fungerade under exakt samma premisser: ett riskfritt sparande där räntan blev till skattefria vinstdragningar i stället. Systemet var under ett halvt sekel en institution i det nyzeeländska folkhemmet innan det avvecklades nyligen, även där på grund av det pressade globala ränteläget.
USA och Tyskland – Konceptet flyttar in i bankerna
I stället för att staten ger ut obligationer har konceptet i stället flyttat in i det reguljära banksystemet. I Tyskland erbjuder många lokala sparbanker (Sparkassen) så kallat Prämiensparen, där en del av sparräntan omvandlas till lotter. I USA banade en lagändring (American Savings Promotion Act) väg för kommersiella banker att erbjuda vinstlottande sparkonton. Det har visat sig vara ett extremt effektivt verktyg för att motivera låginkomsttagare att bygga upp ett tryggt buffertsparande.
Slutsats: Den eviga psykologin bakom sparande
Premieobligationen var, och är, ett psykologiskt genidrag. Den adresserar två motstridiga mänskliga behov på samma gång: tryggheten i att inte förlora sitt grundkapital, och drömmen om att slå oddsen och bli rik över en natt.
I dagens moderna investeringsvärld har vi tillgång till ett enormt smörgåsbord av börshandlade fonder (ETF:er), smarta ränteprodukter och aktier som erbjuder likviditet och avkastning på ett betydligt mer transparent och effektivt sätt än de gamla obligationslånen någonsin kunde. Men historien om hur allt från operahus till yuppie-erans lånekaruseller drevs av svenskarnas kollektiva spelnerver påminner oss om en fundamental sanning: finansiell innovation handlar lika mycket om mänsklig psykologi som om ren matematik.
Lloyd International Equity UCITSETF EUR Acc (OTUS ETF) med ISIN IE000QVCOG22, syftar till att följa priset och Solactive Lloyd International Equity Index. Indexet ger exponering mot en portfölj av globala aktier noterade på börser i utvecklade länder som uppvisar starka och hållbara avkastningar. Den börshandlade fonden förvaltas aktivt.
Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,85 procent per år. Lloyd International Equity UCITSETF EUR Acc är den enda ETF som Solactive Lloyd International Equity EUR-indexet. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom fullständig replikering (genom att köpa alla indexkomponenter). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Lloyd International Equity UCITSETF EUR Acc är en mycket liten ETF med 10 miljoner euro i förvaltat kapital. Denna ETF lanserades den 31 mars 2026 och har sitt säte i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Nyheter3 veckor sedan
Nyheter7 dagar sedan
Nyheter4 veckor sedan