En börshandlad fond (“ETF”) är en form av kollektiva investeringar som är strukturerat för att underlätta handeln med sina aktier på en börs hela dagen på ett liknande sätt som det sätt som vilken aktie som helst kan handlas på en börs. Denna funktion skiljer det från traditionella system för kollektiva investeringar som endast tillhandahålla direkta teckning och inlösen av deras andelar enligt börshandlade fonder och UCITS.

Europeiska ETF: er är etablerade som enheter för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (”UCITS”) som drar nytta av det starka globala UCITS-varumärket och det effektiva passregimen vilket gör att de börshandlade fondernas andelar kan säljas i hela EU.

Även om icke-fondföretag EU-fonder (”AIF”) också kan utnyttja ett EU passregler enligt AIF-direktivet där sådana AIF-fonder finns marknadsförs till professionella investerare, inrättandet av sådana AIF-fonder ETF: er är för närvarande inte praktiskt med tanke på operativa frågor som är inblandade i säkerställa att investerare är begränsade till professionella investerare. EU: s AIF-fonder marknadsförs till privatpersoner kan inte utnyttja EU: s pass under AIF-förvaltningsdirektivet men hoppas att detta kan förändras i framtiden.

Hittills har ETF i allmänhet strukturerats som passiva förvaltande indexspårningsfonder (passiva ETF). Sådana passiva ETF: er försöker ge sina investerare en avkastning som är nära anpassad till avkastningen på relevant index som de spårar. Detta kan göras genom fysiskt innehar en portfölj av värdepapper i samma vikt som som innehas av relevant index. Detta skulle vanligtvis hänvisas till som en fysisk ETF. Alternativt kan en ETF försöka spåra ett index genom användning av derivat (såsom totalavkastningsswapp) eller en blandning av derivat och värdepapper. Denna struktur kallas ibland en syntetisk ETF. Användningen av derivat kommer att ge upphov till hävstångs- och motpartexponering och därför kommer sådana derivat att göra det måste hanteras och övervakas i enlighet med UCITS-kraven.

De senaste åren har det skett en dramatisk tillväxt både vad gäller ETF-marknadens storlek och antal produkter som finns tillgängliga på marknaden. Det beräknas att det april 2014 var cirka 444 miljarder euro investerade i europeiska ETF: er och att irländska domicil-ETF: er stod för för 43% av dessa ETF: er (vilket gör Irland till det ledande europeiska domicil för dessa typer av fonder).

Bredden av ETF-produkter som är tillgängliga för investerare har expanderat avsevärt som marknaden har vuxit. ETF: er baseras nu på ett brett spektrum av aktie- och ränteindex som täcker ett brett spektrum av industrisektorer. Vi har också sett introduktionen av Smart Beta ETF som även om de spårar ett passivt index som andra passiva ETF: er, gör de det på ett sätt förutom traditionell vägning av marknadsvärde.

Vi börjar också nu se framväxten av aktivt förvaltade ETF: er (dvs. en UCITS-ETF där förvaltaren har utrymme för diskretion över sammansättningen av sin portfölj med förbehåll för de angivna målen och policyerna i motsats till en passiv ETF som spårar ett index). Det återstår dock att se om vi kommer att se tillväxt i aktivt förvaltad ETF: er som är oroade över krav på transparens som gäller ETF: er, dvs. ETF – portföljens sammansättning dagligen för att göra det möjligt för den auktoriserade deltagaren att värdera ETF-portföljen på intrabasis som i sin tur gör det möjligt att vidta åtgärder för att säkerställa att marknadspriset gör det inte varierar väsentligt från ETF: s substansvärde per aktiekurs och för att säkra dess intradag risk.

Handel med en ETF

Primär marknad

En eller flera marknadsgaranter (kallade ”auktoriserade deltagare”) utses av en ETF till

(i) skapa och lösa in ETF-aktier direkt från ETF men vanligtvis bara i stora uppkallade blockskapande enheter och

(ii) skapa en marknad i ETF-andelarna på sekundärmarknaden.

Betalning för en skapande enhet (bestående av ett bestämt antal aktier) kan ske kontant eller eller in natura genom leverans av en korg med värdepapper och andra tillgångar (dvs. kontanter) som,
i) i fallet av en passiv ETF som fysiskt replikeras, replikerar noggrant sammansättningen och viktningen av de värdepapper som hålls inom det relevanta indexet eller

ii) i fallet med en aktivt förvaltad ETF, är representerande ETF: s portfölj och är lika stort i värde som ETF-aktiens substansvärde i skapande enheten.

Primärmarknadsinlösen kan göras av den auktoriserade deltagaren som begär inlösen av sina ETF-aktier direkt från ETF. Sådana inlösenbegäranden måste motsvara storlek med en eller flera skapande enheter. När inlösenbegäran har behandlats är relevant ETF aktier annulleras och den auktoriserade deltagaren kommer att få kontanter eller, om inlösen in natura bearbetas, värdepapper och andra tillgångar som är representativa för relevant index/portfölj.

Sekundär marknad

ETF-andelarna kommer att noteras på en börs som London Stock Exchange, Nasdaq Stockholm eller Xetra där de kan fritt köpas och säljas med avveckling av handel med ETF-andelar på en börs underlättas genom ett eller flera erkända avvecklingssystem, till exempel CREST, Clearstream eller Euroclear.

Etablera en ETF som en UCITS-fond

Som nämnts ovan är ETF: er i Irland för närvarande etablerade enligt UCITS-regimen som gynnas från principen om ömsesidigt erkännande inom EU och kan marknadsföras i andra EU-medlemmar stater under UCITS ”pass” en gång godkänt i en EU-medlemsstat.

Även om ett fondföretag kan upprättas som en fond eller en gemensam avtalsfond, är noteringen på en börs har historiskt sett generellt sett resulterat i att en ETF har bildats i Irland som en juridisk enhet med variabelt kapital (VCC) med begränsat ansvar. En alternativ företagsstruktur (Irish Collective Asset – management Vehicle (“ICAV”) förväntas vara tillgängligt för ETF-initiativtagare som börjar 2015 med antagandet i Irland av den irländska räkningen om kollektiva tillgångar – managementfordon 2014.

UCITS-fonder

Viktigt är att en ETF som inrättats enligt UCITS-reglerna måste följa UCITS-reglerna relaterade till tillgångars stödberättigande, användning av derivat (t.ex. global exponering / hävstång, motpart exponering, täckningskrav, underliggande positionsexponering), allmänna koncentrationsgränser, replikering av ett index etc (beroende på om ETF är en passiv ETF eller aktivt förvaltad ETF).

Enligt vad som allmänt kallas 5/10/40-regeln är det ett allmänt krav som ett fondföretag får placera högst 10% av nettotillgångarna i överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument utfärdas av samma organ, förutsatt att det totala värdet av överlåtbara värdepapper eller penningmarknaden instrument som innehas i emitterande organ i vilka vart och ett kan investera mer än 5% är mindre än 40%.

Som beskrivs nedan finns det dock mer flexibla regler för indexspårningsfonder.

(i) 20% och 35% regel

Ett fondföretag vars policy är att replikera ett index får investera upp till 20% av nettotillgångarna i aktier och / eller räntebärande värdepapper utfärdade av samma organ, med 20% -gränsen höjd till 35% vid enstaka emittenter där motiverade av exceptionella marknadsförhållanden. Denna flexibilitet är tillåten där relevanta index redovisas av Central Bank of Ireland (”Centralbanken”) på grundval av att det är tillräckligt diversifierad utgör den ett adekvat riktmärke för den marknad som den hänvisar till och den publiceras på lämpligt sätt.

(ii) Indexreplikation

Hänvisningen till ”replikering” av sammansättningen av ett aktie- eller skuldpapperindex beaktas av Centralbanken för att betyda replikering av sammansättningen av de underliggande tillgångarna i indexet inklusive användning av derivat eller andra tillåtna UCITS-effektiva portföljförvaltningstekniker och instrument.

(iii) Tillräcklig diversifiering

Även om det är något cirkulärt hänvisar man till ett indexs sammansättning som diversifieras till ett index vilket möjliggör en maximal viktning per emittent på 20% med en kapacitet för en enda beståndsdel överstiga 20% men inte överstiga 35% av indexet.

(iv) Tillräckligt riktmärke

Hänvisningen till indexet representerar ett adekvat riktmärke för den marknad som det hänvisar till är en referens till ett index vars leverantör använder en erkänd metod som vanligtvis inte gör det resulterar i att en stor emittent av marknaden som den hänvisar till utesluts.

(v) Offentliggörande

Kravet på att indexet ska publiceras på lämpligt sätt ses som en hänvisning till ett index som är tillgängligt för allmänheten och där indexleverantören är oberoende av indexet replikerande fondföretag. Observera dock att detta andra krav inte utesluter indexleverantörer och de fondföretag som ingår i samma ekonomiska grupp förutsatt att effektiva arrangemang för hanteringen av intressekonflikter är på plats.

(vi) Behörighet för tillgångar som omfattar indexet

Om en ETF vill spåra ett index genom att direkt hålla komponenter i indexet (snarare än använder derivat för att få syntetisk exponering för komponenterna i indexet), sedan som en UCITS, en sådan ETF kunde endast rikta sig till index som omfattar kvalificerade tillgångar för UCITS-investeringar.

Detta skulle till exempel utesluta råvaruindex. En irländsk fondföretag kan, med förbehåll för överensstämmelse med vissa krav i Centralbanken, få exponering – endast via derivat – till ett finansiellt index som består av icke godtagbara tillgångar.

Upplysningskrav – Indexspårningsfonder

I enlighet med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (”ESMA”) riktlinjer för ETF: er och andra UCITS-emissioner, krävs ett UCITS som replikerar ett aktie- eller skuldpapperindex inkludera ett framstående uttalande om detta i prospektet och annan reklamlitteratur.

Vidare krävs ett prospekt för ett indexspårningsföretag att innehålla:

a) En tydlig beskrivning av indexet inklusive information om de underliggande komponenterna eller information om webbplatsen där indexets exakta sammansättning publiceras;

(b) information om hur indexet kommer att spåras (till exempel om det kommer att följa en fullständig eller provbaserad fysisk replikeringsmodell eller en syntetisk replikeringsmodell) och konsekvenserna av den valda metoden för aktieägarna när det gäller deras exponering för underliggande index- och motpartsrisk (denna information bör också ingå i sammanfattningen formulär i nyckelinformationsdokumentet);

c) Information om den förväntade nivån på spårningsfel under normala marknadsförhållanden.

d) En beskrivning av faktorer som sannolikt kan påverka fondföretagets förmåga att spåra indexets prestanda, såsom transaktionskostnader, små illikvida komponenter eller utdelning återinvesteringar.

I fallet med ett indexspårande hävstångsföretag (dvs. ett fondföretag vars strategi är att ha ett hävstångsexponering för ett index eller exponering för ett hävstångsindex), måste prospektet innehålla den följande informationen:

(a) en beskrivning av hävstångspolicyn, hur detta uppnås (dvs. om hävstångseffekten är på indexnivå eller uppstår genom det sätt på vilket fondföretaget får exponering för indexet), kostnaden för hävstången (i förekommande fall) och de risker som är förknippade med denna policy;

(b) en beskrivning av effekten av eventuell omvänd skuldsättning (dvs. kort exponering),

(c) en beskrivning av hur fondföretagets resultat kan skilja sig väsentligt från multipeln av indexresultatet på medellång till lång sikt.

Ovanstående information måste också avslöjas i sammanfattningsform i Key Investor Information.

Fondföretagets dokument

Års- och halvårsrapporterna för ett indexspårande fondföretag måste avslöja storlek av fondens tracking error i slutet av den granskade perioden. Årsredovisningen måste innehålla en förklaring till eventuell skillnader mellan det förväntade och realiserade spårningsfelet för den aktuella perioden och måste också avslöja och förklara den årliga spårningsskillnaden mellan fondföretagets och fondens resultat indexets spårning.

Upplysningskrav – Aktivt förvaltad ETF

Prospektet för alla aktivt förvaltade UCITS-ETF måste klargöra att fonden inte spårar ett index och förvaltas aktivt av fondens förvaltare. Information måste också tillhandahållas om hur fondens förvaltare avser att uppfylla sin placeringspolicy, inklusive i förekommande fall dess avsikt att överträffa ett index.

Upplysningskrav – Alla ETF:er

För att göra investerare medvetna om skillnaden mellan börshandlade fondföretag och traditionella öppna fondföretag krävs en fondföretag för att använda identifieraren ”UCITS ETF” som identifierar det som en börshandlad fond. Om alla delfonder är fondföretag, märkningen krav gäller på delfondnivå och fondföretaget kan besluta att tillämpa det på paraplyet nivå också. Men om inte alla delfonder är UCITS-ETF: er, gäller märkningskravet bara för relevanta delfonder.

ETF-notering

Ett av huvudmålen för att starta en ETF är tillgång till kapitalmarknader. Detta är normalt uppnås genom att ETF börsnoteras eller handlas på minst en aktivt börs. Ju mer populära europeiska börser inkluderar London Stock Exchange (“LSE”) och Deutsche Bourses Xetra.

ETFer som listas på den irländska börsen (”ISE”) kan använda sig av ett ”pass” för att bli antagen till handel på LSE. Detta är ett mycket effektivt sätt för en ETF att få tillgång till LSE. Det ger betydande kostnads- och tidsbesparingar jämfört med en ETF som gör en direkt ansökan om notering på LSE.

Denna procedur har framgångsrikt använts av ett antal ETF-leverantörer för att få tillgång till handel på LSE.

ETF-skatt

Direkt skatt

En irländsk ETF kommer inte att omfattas av irländsk beskattning av några inkomster eller vinster som den kan uppnå genom sin investeringar. Dessutom bör det inte finnas några irländska källskatter för en fördelning av betalningar för aktier eller inkapsling, inlösen, annullering eller överföring av aktier genom ETF.

Indirekt skatt

Ingen stämpelskatt betalas i Irland vid emission, överföring, återköp eller inlösen av aktier i en ETF. Vidare betalas ingen stämpelskatt av en ETF vid transport eller överföring av aktier eller säljbara värdepapper som det investerar i förutsatt att aktierna eller marknadsförda värdepapper i fråga inte har utfärdats av ett företag som är registrerat i Irland och förutsatt att transporten eller överföring avser inte fast egendom i Irland eller någon rätt till eller intresse i sådana fastigheter eller till några aktier eller omsättbara värdepapper i ett företag (annat än ett företag som är ett fond- eller värdepapperiseringsmedel) som är registrerat i Irland.

Det finns omfattande momsbefrielser när det gäller tillhandahållande av tjänster till ETF: er (t.ex. administration, överlåtelsebyrå, investeringsförvaltning, förvaring etc.) och i den utsträckning som ETF drabbas av irländsk moms på vissa tjänster som den får (t.ex. revisions- och juridiska avgifter), kan ETF återkräva denna moms baserat på dess återvinningsgrad. Vissa tjänster som tas emot från utlandet (t.ex. tjänster av icke-irländska advokater eller revisorer) kommer att kräva en ETF för att registrera och självkonto för moms i Irland. Beroende på ETF: s återvinningsgrad för moms kan ETF dock återhämta sig en del eller hela denna irländska moms. En gång registrerad för irländsk moms, den normala momsregistreringen och registreringen skyldigheter enligt irländsk momslagstiftning kommer att tillämpas.

Tillträde till fördraget

Irland har ett omfattande och expanderande nätverk för skatteavtal som numera har över 70 länder. De tillgängligheter v fördragsförmåner för ETF i något speciellt fall beror slutligen på det relevanta skatteavtalet och tillvägagångssättet för skattemyndigheterna i fördragslandet och därför tillgång till fördraget måste ses över från fall till fall. Ändå, under USA/Irland dubbelbeskattningsavtalet är fonder som är bosatta i Irland för fördragsändamål (t.ex. ETF) och vars huvudman

Andelsklasser noteras och handlas på alla erkända börser anses allmänt kvalificerade personer som har rätt till fördragsförmåner. Följaktligen en betydande fördel för Irish domiciled ETF:er är deras tillgång till USA/Irlands dubbelbeskattningsavtal där ETF demonstreras att handla.