Every month, our research team will present the cryptoassets of the month that increased or dropped in value by more than 15%. With a data-driven approach, we highlight the most important developments and events causing price movements.
Figure 1 – 30-Day Performance: Cryptoassets of the Month vs. Traditional Asset Classes
Data Source: 21Shares, Messari, and Yahoo Finance, from 30-Nov-2022 to 31-Dec-2022 (Close Price)
Avalanche (AVAX)
Avalanche’s native token AVAX traded down 17.19% over the past month, despite an exciting network upgrade dubbed Banff 5. Banff 5 rolled out Avalanche Warp Messaging (AWM), enabling Subnets to communicate with each other easily and creating a natively composable blockchain-enabled ecosystem. In addition, Core – Avalanche’s all-in-one Web 3 wallet – integrated Coinbase Pay, giving users more ways to deposit cash and convert it to crypto.
Binance Coin (BNB)
BNB traded down 18.13% over the past month amidst a series of events surrounding the Binance crypto exchange. On the week of December 12, Binance saw $13.7 billion of outflows, with CEO Changpeng Zhao stating that he welcomed the ”stress test.” On December 16, French auditing firm Mazars said it was temporarily ceasing all work for its crypto exchange clients, including Proof-of-Reserves reports for Binance. In addition, Binance US attempted to acquire bankrupt crypto lender Voyager Digital’s assets a few days later. However, the SEC objects to Binance.US’s deal to buy Voyager Digital. On a more positive note, Flipside Crypto data revealed that as of December 16, BNB Chain was the Layer 1 blockchain with the most daily active addresses, at 1.1 million.
Polygon (MATIC)
Polygon’s native token MATIC traded down 18.76% over the past month despite exciting developments. On December 1, Polygon zkEVM (i.e., a virtual machine compatible with Ethereum and zero-knowledge-proof computation) began an audit to evaluate its security. With the audit underway, Polygon launched the final testnet before mainnet on December 21. This milestone is significant as zkEVMs have the potential to scale Ethereum’s network capacity by orders of magnitude, accelerating Web 3 adoption. Polygon’s NFT ecosystem also saw clear traction – on December 25, y00ts, a popular NFT project on Solana, announced that it would officially bridge to Polygon in Q1 2023.
Fantom (FTM)
Fantom’s native token FTM traded down 19.09% over the past month despite ecosystem traction. From December 12 to January 2, the Fantom Foundation leveraged Gitcoin’s grants protocol for an initial funding round for projects building within the Fantom ecosystem. Through the partnership, Fantom builders secured 300,000 FTM or over $65K as of writing, donated by 16,344 unique contributors across 85 projects. On another note, on December 12, Dune Analytics – a community-driven platform to access crypto data easily – integrated the Fantom blockchain.
Chainlink (LINK)
Chainlink (LINK) traded down 27.66% over the past month. On December 6, LINK staking went live to bring a new layer of security to the decentralized oracle network, locking 7 million tokens valued at $51 million within the first 30 minutes. In addition, Chainlink launched ”NFT Floor Price Feeds” in collaboration with Coinbase Cloud on Ethereum to provide a robust measure of an NFT collection’s floor price. Via these feeds, Chainlink’s time-tested oracle infrastructure could help integrate NFTs with DeFi applications.
Each week the 21Shares Research team will publish our data-driven insights into the crypto asset world through this newsletter. Please direct any comments, questions, and words of feedback to research@21shares.com
Disclaimer
The information provided does not constitute a prospectus or other offering material and does not contain or constitute an offer to sell or a solicitation of any offer to buy securities in any jurisdiction. Some of the information published herein may contain forward-looking statements. Readers are cautioned that any such forward-looking statements are not guarantees of future performance and involve risks and uncertainties and that actual results may differ materially from those in the forward-looking statements as a result of various factors. The information contained herein may not be considered as economic, legal, tax or other advice and users are cautioned to base investment decisions or other decisions solely on the content hereof.
Hector McNeil, medgrundare och VD för HANetf, kommenterar nedan kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA:
”Det mångmiljardbeloppsbaserade kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA är mer än bara ett energipartnerskap – det är grönt ljus för långsiktig efterfrågetillväxt inom uransektorn. I takt med att Storbritannien accelererar utbyggnaden av små och avancerade modulära reaktorer (SMR och AMR) kommer behovet av en stabil och säker försörjning av kärnbränsle att intensifieras.
”För uranbrytare representerar detta avtal en strukturell medvind. Partnerskapets betoning på att leverera upp till ett dussin nästa generations reaktorer – stödda av transatlantiskt samarbete – signalerar en pipeline av framtida bränslebehov värd flera miljarder pund. Med äldre brittiska reaktorer som närmar sig pensionering erbjuder dessa nybyggnationer en tydlig väg för efterfrågesubstitution och expansion, inte bara underhåll.
”USA har under tiden redan uttalat sitt mål att fyrdubbla kärnkraftskapaciteten till 2050, vilket förväntas öka efterfrågan på kärnkraft från 100 GWe till 400 GWe.”
”Dessutom, i takt med att västerländska regeringar försöker minska beroendet av ryskt kärnbränsle, blir säkra försörjningar från Nordamerika, Australien och allierade producenter avgörande. Denna geopolitiska förändring kan leda till långsiktiga leveransavtal, lagerpåfyllning och prisstöd för uran.
”För uranproducenter och utvecklare är budskapet tydligt: nästa våg av kärnkraft är inte längre teoretisk – den händer och är politiskt stödd. Atlantpartnerskapet kan bli en hörnsten i framtida efterfrågan och ligga till grund för både spot- och långsiktiga kontraktsaktiviteter långt in på 2030-talet.”
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc (WMSE ETF) med ISIN IE0001FQFU60, försöker spåra MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index spårar aktier från utvecklade länder över hela världen som är valda enligt momentumfaktorstrategin och ESG-kriterier (miljö, social och företagsstyrning). Indexet har som mål att minska utsläppen av växthusgaser och ett förbättrat ESG-poäng jämfört med jämförelseindex. Jämförelseindex är MSCI World-index.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc är den enda ETF som följer MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna ETF lanserades den 30 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFAcc försöker replikera, så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande, resultatet för MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target Index (”Indexet”). Delfondens mål är att uppnå en tracking error-nivå för delfonden och dess index som normalt inte kommer att överstiga 1 %.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
• 2019: aktierna steg först (sedan föll de in i Covid-kraschen 2020).
Fyra av fem gånger sammanföll räntesänkningarna med stora nedgångar. Men orsakerna var alltid olika. Korrelation innebär inte kausalitet.
Och nu, 2024/25, befinner vi oss i en ny sänkningscykel. Aktierna sjönk med cirka 20 % i början av 2025, men har sedan dess stigit till nya toppar. Frågan är, vad händer härnäst?