Under slutet av veckan meddelade Nordea att banken inte bara sänker courtaget på aktieaffärer. Den nordiska storbanken chocksänker sina avgifter för aktiehandel när courtaget sänks hos Nordea. Från och med måndag kan du via Nordea handla aktier med en courtageavgift på 0,06 procent av postens pris. Det kan jämföras med dagens 99 kronor per affär och i med chocksänkningen av avgifterna blir kostnaden som lägst 1 krona.
Sedan tidigare har de svenska nätmäklarna Avanza och Nordnet sänkt sina avgifter kraftigt, i vissa fall betalar deras kunder inget courtage alls. Kunder med depåinnehav under 50.000 kronor respektive 80.000 kronor hos dessa nätmäklare kan helt slippa sitt courtage. Nordea som har mer än fyra (4) miljoner privatkunder i Sverige, Finland, Norge och Danmark, har för avsikt att få sina kunder att genomföra sina aktieaffärer på samma ställe där de gör sina vanliga bankaffärer, nämligen på Nordeas hemsida. Satsningen kan ses som ett försök från Nordea att ta tillbaka sina kunder från Internetmäklarna.
Nordeas aktiehandel står i dag för omkring 20.000 avslut per dag vilket kan jämföras med nätmäklarnas 100.000 avslut per dag. Frågan är hur pass väl Nordeas hemsida står sig mot alla kringtjänster som finns på de hemsidor som finns hos Avanza och Nordnet?
Vad är courtage?
Courtage är den avgift som en bank eller en fondkommissionär debiterar sin kund vid handel med värdepapper som till exempel aktier. Begreppet är skapat från det franska uttrycket för mäklare och mäklarfirma, courtier respektive société de courtage.
Det finns några olika sätt att ta ut denna avgift på. Dels kan den tas ut som en procentuell avgift på den summa du köper eller säljer för, dels kan den tas ut som en fast eller minimum avgift. De flesta nätbanker har en courtageavgift på cirka 20-100 kr.
Kostnaden debiteras vanligen för både köp och försäljning. Ofta slås kostnader på samma dag och i samma riktning i samma papper samman, vilket innebär att kunden slipper betala kostnaden för flera order på samma dag i ett visst värdepapper, utan bara behöver betala som för ett köp/sälj.
Invesco Cybersecurity UCITSETFAcc (IVCSETF) med ISIN IE00072RHT03, försöker spåra S&P Kensho Global Cyber Security Screened-index. S&P Kensho Global Cyber Security Screened-index spårar företag som är aktivt involverade i att tillhandahålla cybersäkerhetsteknik och -tjänster. Aktierna som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljö, social och bolagsstyrning).
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,35 % p.a. Invesco Cybersecurity UCITSETFAcc är den enda ETF som följer S&P Kensho Global Cyber Security Screened index. ETF:n replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna ETF lanserades den 29 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Produktbeskrivning
Invesco Cybersecurity UCITSETFAcc syftar till att tillhandahålla den totala nettoavkastningen för S&P Kensho Global Cyber Security Screened Index (”Referensindexet”), minus avgifternas inverkan. ’ Värdepapper är exkluderade från ersättning för referensindex om de: 1) är involverade i tobak, kontroversiella vapen, oljesand, handeldvapen, militära kontrakt eller termiskt kol; 2) bedöms inte följa principerna i FN:s Global Compact, 3) ha ett ESG-poäng i de 10 % lägre av S&P Global BMI Index; eller 4) inte omfattas av ESG-datalösningen som används av Indexleverantören.
Företag utvärderas och väljs sedan ut om de av Indexleverantören bestäms vara fokuserade på att skydda företag och enheter från obehörig åtkomst via elektroniska medel; specifikt inklusive dessa affärsaktiviteter: (a) system för upptäckt, svar eller förebyggande av hot mot cyberattacker; b) Säkerhetssystem för nätverk och Internet. (c) System för autentisering och identitetshantering för cybersäkerhetsändamål. och (d) applikationssäkerhet, datasäkerhet, kryptering och skydd för cybersäkerhetsändamål.
Företag klassificeras som antingen ”Core” (de med en betydande del av sin affärsverksamhet och/eller intäkter som härrör från produkter och tjänster i linje med temat) eller ”Icke-Core” (de som verkar över temats bredare värdekedja ), som bestäms av indexleverantören, och en överviktsfaktor tillämpas på gruppen av kärnvärdepapper för att öka den totala exponeringen mot dessa aktier och betona ren lekinnovation. Inom varje grupp är företagen lika viktade under förutsättning av diversifiering och likviditetsbegränsningar. Referensindexet balanserar om kvartalsvis.
Fonden strävar efter att uppnå sitt mål genom att köpa och hålla, så långt det är möjligt och praktiskt möjligt, samtliga aktier i referensindex i sina respektive vikter.
En investering i denna fond är ett förvärv av andelar i en passivt förvaltad, indexföljande fond snarare än i de underliggande tillgångarna som ägs av fonden.
Investeringsrisker
För fullständig information om risker, se de juridiska dokumenten. Värdet på investeringar, och eventuella intäkter från dem, kommer att fluktuera. Detta kan delvis bero på förändringar i valutakurser. Investerare kanske inte får tillbaka hela det investerade beloppet. Eftersom denna fond har en betydande exponering mot en eller ett litet antal sektorer bör investerare vara beredda att acceptera en högre grad av risk än för en ETF med ett bredare investeringsmandat. Fonden kan vara exponerad för risken att låntagaren inte fullgör sin skyldighet att lämna tillbaka värdepapperen i slutet av låneperioden och att inte kan sälja de säkerheter som ställts till den om låntagaren fallerar. Fonden har för avsikt att investera i värdepapper från emittenter som hanterar sina ESG-exponeringar bättre i förhållande till sina jämförbara företag. Detta kan påverka fondens exponering mot vissa emittenter och få fonden att avstå från vissa investeringsmöjligheter. Fonden kan prestera annorlunda än andra fonder, inklusive underpresterande andra fonder som inte försöker investera i värdepapper från emittenter baserat på deras ESG-betyg. Värdet på aktier och aktierelaterade värdepapper kan påverkas av ett antal faktorer, inklusive emittentens verksamhet och resultat samt allmänna och regionala ekonomiska och marknadsmässiga förhållanden. Detta kan leda till fluktuationer i fondens värde. Fonden kan vara exponerad för ett begränsat antal positioner vilket kan resultera i större fluktuationer i fondens värde än för en fond som är mer diversifierad. Fonden är investerad i en viss geografisk region, vilket kan leda till större fluktuationer i fondens värde än för en fond med ett bredare geografiskt investeringsmandat.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Alibaba-aktien steg med 8 % igår – och är upp cirka 30 % sedan början av juli. Men aktien närmar sig nu ett område med potentiellt ”motstånd”: 38,2 % Fibonacci-retracement.
Så här fungerar 38,2 % Fibonacci-matematiken:
BABA sjönk med 261,31 dollar från oktober 2020s högsta nivå på 319,32 dollar.
38,2 % av 261,31 dollar = 99,82 dollar.
Lägg till 99,82 dollar till oktober 2022s lägsta nivå på 58,01 dollar för att få 157,83 dollar.
Vissa tekniska handlare använder Fibonacci-retracement för vinsthemtagning – vilket kan skapa säljtryck på dessa nivåer. Diagrammet visar resten av dem.
IncomeShares Alibaba Options ETP använder en kontantsäkrad säljoption plus aktiestrategi på Alibaba-aktier. Detta ger exponering mot aktiens utveckling, med potential för månatlig inkomst.
CoinShares XBT Physical Staked Polkadot (COINDOT ETP) med ISIN SE0025010838, är en fysiskt säkerställd krypto-ETP som är helt säkerställd av den underliggande tillgången Polkadot. Den gör det möjligt för investerare att säkert få exponering mot priset på Polkadot på en reglerad börs. Polkadot som innehas för COINDOTs räkning förvaras hos Komainu (Jersey) Limited och Zodia Custody Limited, reglerade institutionella förvaltare av digitala tillgångar.
Fondens kostnadskvot (ER) är 1,50 % per år. Den startade sin verksamhet den 21 maj 2025 och dess registreringsland är Sverige.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETP genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, Levler, DEGIRO och Avanza.
Pingback: Länsförsäkringar ger sig in i courtagekriget - ETF-marknaden