Är de nordiska ETFerna illikvida? I detta inlägg ska jag en gång för alla ta död på en vanligt förekommande myt gällande ETF:er. Jag har hört från många privatinvesterare att de inte vill handla med ETF:er på grund av att de ETF:er som finns noterade i Stockholm, Finland och Norge inte handlas eller handlas i en väldigt liten omfattning. Detta har översatts i att ETF:er har en dålig likviditet. Stämmer denna slutsats? Nej, nej och åter nej. Likviditeten för en ETF är endast beroende av den underliggande aktiekorgen eller den exponering/index som ETF:en avser att följa.

Exempel. En ETF som följer det svenska indexet OMXS30-indexet är begränsad/beroende av hur likvida de 30 bolagen som ingår i detta index är. Är den underliggande aktiekorgen likvid ska allt annat lika ETF:en också vara det. Om inte, gör ETF-leverantören eller de anlitade marknadsgaranterna s.k. ”market makers” ett dåligt jobb.

Så hur ser det ut i verkligheten?

Nedan har jag tagit fram en ögonblicksbild av samtliga ETF:er noterade i Norden. Fokus har varit på aktuella spreadar (skillnad mellan köp- och säljkurs). Jag presenterar instrumenten per ETF-leverantör. Vad är en bra spread? Ericsson som är en av Stockholmsbörsens mest handlade aktier har en spread (idag) på 0,08%, Assa Abloy 0,11%, Billerud 0,44% och Pricer 0,52%. Nu har vi fått några referenspunkter.

En bra måttstock är att ränte ETF:er ska ha en lägre spread än aktie ETF:er, allt annat äter in på avkastningen. T.ex. har XACT Repo en spread på låga 0,02%. Vad är slutsatsen? XACT Bull 2 har en spread på 0,05%. Bättre än Ericsson med andra ord. db X-trackers MSCI World har en spread på 0,19% och db X-trackers MSCI Emerging Markets har en spread på 0,43%. Skillnaden i spread mellan db X-trackers ETF:er noterade i Tyskland och Sverige har krymt signifikant. Nu är de svenska korsnoterade ETF:erna fullvärdiga alternativ. T.ex. har db X-trackers MSCI World ETF i Tyskland en spread på 0,13% jämfört med svenska variantens spread på 0,19%. En delförklaring till denna skillnad är att de tyska ETF:erna är prissatta i Euro medan de svenska är prissatta i SEK. En annan (den främsta) är att den tyska varianten handlas betydlig mer än den svenska. När man gör denna jämförelse måste man även beakta kostnaderna för att handla, dvs. courtaget. I normalfallet är det dyrare för en svensk privatinvesterare att handla ETF:er noterade i Tyskland än i Sverige.

En spread på upp till 0,5% är bra, enligt min mening. Allt över denna nivå måste granskas ”case-by-case”. Är underliggande mer exotiskt kan en högre spread accepteras. För samtliga ETF:ers spread, se tabeller nedan. Är de nordiska ETFerna illikvida?