Rysslands anfall på Ukraina för snart ett år sedan har lett till stora problem på råvarumarknaden och för råvaruproducerande bolag, utöver det som befolkningen i Ukraina upplever. Båda länderna är stora producenter av spannmål som till exempel vete, men de är även stora leverantörer av andra råvaror. Flera av dessa når inte längre världsmarknaden i samma omfattning som tidigare. Det senaste exemplet är den ryska oljan som förra helgen belades med embargo. Embargot omfattar raffinerad olja, bensin och diesel som fraktas till sjöss från Ryssland.
Även om utbudet minskat så finns efterfrågan fortfarande kvar, speciellt när Kina öppnat upp igen efter covid-19 restriktionerna. Det betyder att företag utanför Ryssland får bättre betalt för sina råvaror, allt annat lika. Det betyder också att även om dessa företag drabbas av kostnadsökningar, högre räntor och en ökad inflation så är det sannolikt att deras marginaler förbättras.
Flera emittenter i ETF-universumet har redan innan kriget i Ukraina lanserat fonder med fokus på denna typ av företag. Nedan ser vi några exempel,
Brittiska HANetf har två fonder med denna inriktning i sin produktportfölj, en med fokus på guldproducerande företag och en som inriktar sig på uran. Dessutom finns en ETF som investerar i koldioxidkrediter vilket av vissa anses höra till råvaruuniversumet.
iShares har flera fonder med fokus på skog medan Amundi, UBS och Legal & General har alla fonder som investerar i guldproducenter.
Det talas om att det är flera bolag än VanEck som siktar in sig på uranföretag, vilket kan vara till fördel för aktiekurserna i dessa företag. Samma källa säger att det kan komma att dyka upp flera andra fonder med fokus på råvaruproducenter.
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc (WMSE ETF) med ISIN IE0001FQFU60, försöker spåra MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index spårar aktier från utvecklade länder över hela världen som är valda enligt momentumfaktorstrategin och ESG-kriterier (miljö, social och företagsstyrning). Indexet har som mål att minska utsläppen av växthusgaser och ett förbättrat ESG-poäng jämfört med jämförelseindex. Jämförelseindex är MSCI World-index.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc är den enda ETF som följer MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna ETF lanserades den 30 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFAcc försöker replikera, så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande, resultatet för MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target Index (”Indexet”). Delfondens mål är att uppnå en tracking error-nivå för delfonden och dess index som normalt inte kommer att överstiga 1 %.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
• 2019: aktierna steg först (sedan föll de in i Covid-kraschen 2020).
Fyra av fem gånger sammanföll räntesänkningarna med stora nedgångar. Men orsakerna var alltid olika. Korrelation innebär inte kausalitet.
Och nu, 2024/25, befinner vi oss i en ny sänkningscykel. Aktierna sjönk med cirka 20 % i början av 2025, men har sedan dess stigit till nya toppar. Frågan är, vad händer härnäst?
21Shares Raydium ETP (ARAY ETP) med ISIN CH1480821391, erbjuder investerare ett likvidt sätt att integrera Raydium i sina portföljer via sin bank eller mäklare, genom att utnyttja Solanas främsta AMM, som kombinerar ett kraftfullt, diversifierat värdeskapandesystem med en banbrytande roll inom tokenisering av verkliga tillgångar.
Fördelar
DEX driver Solanas DeFi-tillväxt
Raydium har utnyttjat nätverkseffekter i stor skala och tagit över 25 % av Solanas DEX-marknadsandel varje månad. Under fjärde kvartalet 2024 överträffade den till och med Ethereums Uniswap i månatlig handelsvolym, 124,6 miljarder dollar jämfört med 90,5 miljarder dollar. Under det senaste året har Raydium i genomsnitt haft 71 miljarder dollar i månatlig DEX-volym och har för närvarande 2,2 miljarder dollar i totala tillgångar deponerade i dess likviditetspooler, vilket belyser omfattningen och styrkan i dess likviditet. Denna omfattning skapar en kraftfull svänghjulseffekt: djup likviditet lockar fler handlare, högre handelsaktivitet genererar fler avgifter, och dessa avgifter stimulerar ytterligare likviditetsleverantörer, vilket i sin tur stärker likviditeten ytterligare.
Med utgångspunkt i denna grund utökar Raydium nu sin räckvidd till Solanas sektor för reala tillgångar (RWA), där traditionella tillgångar som aktier, obligationer och råvaror tokeniseras on-chain. Genom sitt partnerskap med xStocks Alliance har Raydium blivit ett likviditetsnav on-chain för tokeniserade aktier som Tesla och Nvidia. De stöder aktivt denna nya marknad genom att erbjuda upp till 14 000 dollar per vecka i RAY-belöningar till likviditetsleverantörer, vilket förstärker deras roll som Solanas port till verkliga marknader.
Diversifierad intäktsmodell
Raydium har byggt en av DeFis mest motståndskraftiga och diversifierade intäktsmodeller, och gått bortom handelsavgifter till ett flerflödesramverk som speglar traditionella finansföretag. Det genererar intäkter från tre kärnflöden: handelsavgifter, stakingmekanismer som låser över 11 % av utbudet för att belöna innehavare med avkastning, och AcceleRaytor, dess investment banking-avdelning, som hjälper nya projekt byggda på Solana-blockkedjan att skaffa kapital och driva initial likviditet för sina tokenerbjudanden.
Hittills har AcceleRaytor genererat 2,5 miljoner dollar i direkta avgifter samtidigt som de driver ytterligare handelsaktivitet, vilket skapar en förstärkande cykel där framgångsrika lanseringar lockar fler projekt och mer volym.
Tokenomics byggd för långsiktigt värde
En viktig egenskap hos Raydium är dess avgiftsfördelningsmodell: 84 % av handelsavgifterna går till likviditetsleverantörer, 12 % används för återköp av RAY-tokens och de återstående 4 % flödar in i statskassan. Denna mekanism skapar inte bara ett konsekvent deflationstryck utan säkerställer också att värdet tillfaller tokeninnehavare direkt, vilket förstärker den långsiktiga samordningen mellan protokollet och dess community.
Effekten av denna design är särskilt tydlig under handelscykler med hög volym. Vid högsta aktivitet har Raydium genererat upp till 10 miljoner dollar i dagliga intäkter, vilket driver återköp som förstärker knapphet samtidigt som investerare belönas.