Färre sparar nu till barn än för ett år sedan. Om skatten på ISK-sparande upp till 300 000 kr togs bort skulle däremot 21 procent öka sparande till sina barn eller påbörja ett barnsparande. Det visar en ny undersökning som Kantar Sifo Prospera gjort på uppdrag av Fondbolagens förening.

För fjärde året i rad presenterar nu Fondbolagens förening en enkätundersökning om barnsparande. Sedan förra årets mätning kan vi se att andelen föräldrar som sparar till sina barn har sjunkit tillbaka till samma nivå som vi noterade 2020. Det är nu 86 procent som barnsparar jämfört med 90 procent 2022.

Trots utmanande privatekonomiska tider med inflation och högre räntor har 8 av 10 ett oförändrat barnsparande jämfört med förra året. Precis som i fjol är det även i år 10 procent som ökat sitt sparande samtidigt som lika många minskat det. På frågan om vilken sparform som valts drar fondsparandet ifrån som den populäraste och ökar till 71 procent från förra årets 69 procent. Sparkontot är näst mest populärt med 46 procent, medan aktier minskar till 14 procent. Det motsatta ser vi när vi frågar om sparande till barnbarn. Då ökar faktiskt aktier till 19 procent (10 procent 2022), samtidigt som fonder minskar från 64 till 55 procent.

Under hösten har det varit en flitig debatt om investeringssparkontot (ISK) där många förväntar sig att regeringen infriar löftet i Tidöavtalet om att 300 000 kr på ISK ska bli skattefria. ISK är det mest populära kontot för barnsparande, även om det i år minskar till förmån för kapitalförsäkringen som beskattas på ett liknande sätt. 1 av 5 barnsparare menar att den föreslagna skattelättnaden skulle få dem att öka eller påbörja ett barnsparande.

”Dagens unga ska vara väldigt glada att deras föräldrar väljer att hålla i det långsiktiga barnsparandet trots utmanande ekonomiska tider. Det är också intressant att se hur kapitalförsäkringen ökar i popularitet. Så länge man kan öppna ett konto utan avgifter finns det fördelar med kapitalförsäkringen när föräldrar kan sätta sina barn som förmånstagare. Då tillhör pengarna barnen samtidigt som föräldrar kan välja när i tiden det är lämpligt att fördela ut pengarna, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Fondbolagens förening.

Män placerar med högre risk till sina barn

De flesta som fondsparar till sina barn väljer fortfarande aktiefonder. Sedan förra året har dock andelen minskat från 70 procent till 65 procent. Var de pengarna hamnat i stället vet vi inte eftersom fler nu (24 procent) jämfört med förra året (18 procent) svarar att de inte vet vilken fondtyp de sparar i. Vi noterar också en stor könsskillnad i denna fråga. 80 procent av männen väljer aktiefonder till sina barn medan 47 procent av kvinnorna väljer detsamma. I stället är det fler kvinnor (31 procent) än män (21 procent) som väljer räntefonder. En stor skillnad mellan män och kvinnor ser vi också på svarsalternativet ”vet ej”. Det är 38 procent av kvinnorna som inte vet vilken fondtyp de sparar i till sina barn jämfört med 11 procent av männen.

”För ett långsiktigt sparande som ett barnspar för de flesta är tycker jag att det finns goda argument för att välja aktiefonder. Särskilt när det är minst 5 år kvar till att pengarna ska användas. Det är en utmaning att så många som 1 av 4 inte vet vilken fondtyp de har placerat i. För även om ränteläget är annorlunda nu än för några år sedan kan skillnaden i avkastning gentemot aktiefonder bli väldigt stor över långa spartider. Det är viktigt att utsätta sina pengar för rätt typ av risk och chans till avkastning och den resan börjar med att förstå vad man investerar i, säger Philip Scholtzé.

Undersökningen har genomförts för fjärde året i rad av Kantar Sifo Prospera på uppdrag av Fondbolagens förening. Undersökningen genomfördes i november 2023 genom en enkät som har besvarats av 1 037 personer.