Invesco lanserar en ny bred råvaru-ETF som ger investerare en bred råvaruexponering som inkluderar klimathänsyn. Invesco Bloomberg Commodity Carbon Tilted UCITS ETF (CMOC) är utformad för att spåra ett index som justerar vikten av enskilda råvaror baserat på utsläppen av växthusgaser (GHG) i samband med deras produktionslivscykel. Genom att balansera dessa viktjusteringar inom varje råvarugrupp (t.ex. ädelmetaller, spannmål) matchar indexet gruppnivåviktningarna av standard Bloomberg Commodity (BCOM) Index men har som mål en 20 procentig minskning av de implicita växthusgasutsläppen per produktionsenhet. Invescos ETF är den första breda råvaru-ETF klassificerad som en artikel 8-fond enligt EUs ramverk för hållbar finansiell informationsförordning (SFDR).
Gary Buxton, chef för EMEA ETFer och indexerade strategier på Invesco, sa: ”Efterfrågan på hållbara investeringar har varit ett ständigt tema, särskilt när det gäller klimatfrågor. Vi har sett investerare i allt större utsträckning använda ETFer som ett effektivt, billigt sätt att uttrycka sina åsikter, med många investerare som har integrerat miljö-, sociala och styrningsstrategier i kärnkomponenterna för aktier och ränteintäkter. Vi pratar nu med investerare som vill förbättra hållbarheten i resten av sin portfölj. Vår nya ETF ger bred råvaruexponering, med en indexmetod som tar hänsyn till miljöpåverkan, och bär SFDR Artikel 8-klassificeringarna som många ESG-medvetna investerare letar efter.”
Bloomberg Commodity Carbon Tilted Index består av terminer på samma 24 råvaror som moderindexet BCOM men inkluderar i deras viktning ett mått på miljökostnaderna förknippade med produktionen av råvarorna som ligger bakom varje terminskontrakt. BCOM Carbon Tilted Index grupperar råvaror med jämförbara produktionsprocesser i sju grupper: industriella metaller, ädelmetaller, två sorters jordbruk, boskap, primär energi och destillat.
Indexet står för de växthusgasutsläpp som är förknippade med produktionen av den underliggande råvaran och tillämpar tilting så att de lägre växthusgasutsläppen i förhållande till deras grupp är överviktade och de högre växthusgasutsläppen är underviktade jämfört med standarden BCOM-index. Tillämpningen av lutning gör att varje råvarugrupp kan bidra till den sammanlagda minskningen av växthusgaser, med bidraget baserat på utsläppsprofilen för varje råvarugrupp och graden av variation mellan enskilda råvaror inom den. Indexet ombalanseras på årsbasis.
Råvaruviktsjusteringarna tillämpas via en gruppspecifik tiltfaktor, som härleds från en livscykelbedömning (LCA) av den underliggande råvaran utförd av Sphera, en ledande leverantör av ESG-prestanda- och riskhanteringsprogramvara. Utsläppen uppskattas från mer än 100 miljöpåverkan inom LCA-modellerna och beräknas genom de olika stegen i produktionsprocessen. Genom att införliva dessa indata i viktningsmetoden, siktar indexet på en 20-procentig minskning av de implicita växthusgasutsläppen per produktionsenhet jämfört med standard BCOM-index.
Fredrik Nilsson, chef för ETF Business Development, Norden på Invesco, sa: ”Råvaror kan spela flera roller, såsom en portföljdiversifierare, en säkrare mot inflation eller ett sätt att få tillgång till potentiella tillväxtmöjligheter. Övergången till en koldioxidsnål ekonomi kommer att beröra varje vara i indexet, inklusive de som spelar en viktig roll i utvecklingen av ny grön teknik. Vi tror att denna nya ETF erbjuder investerare möjligheten att diversifiera och anpassa sina portföljer närmare deras miljömål.”
Denna börshandlade fond kommer att inneha en portfölj av amerikanska statsskuldväxlar och kommer att uppnå sitt investeringsmål genom att använda ofinansierade swappar, som är avtal med en godkänd motpart för att byta ut en ström av kassaflöden mot en annan ström. Indexets prestanda swappas till ETFen i utbyte mot en överenskommen avkastning som återspeglar marknadsräntorna för amerikanska statsskuldväxlar.
Invescos europeiska ETF-verksamhet har 17,7 miljarder USD i råvarutillgångar, inklusive den största fysiska guldprodukten och den största ETFen som följer flaggskeppet BCOM-index.
*Denna ETF är också tillgänglig i GBP på LSE (BBG ticker: CMCG LN), i EUR på Xetra (BBG ticker: CMOC GY), i EUR på Euronext Milan (BBG ticker: CMOC IM) och i CHF på SIX Swiss Exchange (BBG-ticker: CMOC SW).
Hector McNeil, medgrundare och VD för HANetf, kommenterar nedan kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA:
”Det mångmiljardbeloppsbaserade kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA är mer än bara ett energipartnerskap – det är grönt ljus för långsiktig efterfrågetillväxt inom uransektorn. I takt med att Storbritannien accelererar utbyggnaden av små och avancerade modulära reaktorer (SMR och AMR) kommer behovet av en stabil och säker försörjning av kärnbränsle att intensifieras.
”För uranbrytare representerar detta avtal en strukturell medvind. Partnerskapets betoning på att leverera upp till ett dussin nästa generations reaktorer – stödda av transatlantiskt samarbete – signalerar en pipeline av framtida bränslebehov värd flera miljarder pund. Med äldre brittiska reaktorer som närmar sig pensionering erbjuder dessa nybyggnationer en tydlig väg för efterfrågesubstitution och expansion, inte bara underhåll.
”USA har under tiden redan uttalat sitt mål att fyrdubbla kärnkraftskapaciteten till 2050, vilket förväntas öka efterfrågan på kärnkraft från 100 GWe till 400 GWe.”
”Dessutom, i takt med att västerländska regeringar försöker minska beroendet av ryskt kärnbränsle, blir säkra försörjningar från Nordamerika, Australien och allierade producenter avgörande. Denna geopolitiska förändring kan leda till långsiktiga leveransavtal, lagerpåfyllning och prisstöd för uran.
”För uranproducenter och utvecklare är budskapet tydligt: nästa våg av kärnkraft är inte längre teoretisk – den händer och är politiskt stödd. Atlantpartnerskapet kan bli en hörnsten i framtida efterfrågan och ligga till grund för både spot- och långsiktiga kontraktsaktiviteter långt in på 2030-talet.”
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc (WMSE ETF) med ISIN IE0001FQFU60, försöker spåra MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index spårar aktier från utvecklade länder över hela världen som är valda enligt momentumfaktorstrategin och ESG-kriterier (miljö, social och företagsstyrning). Indexet har som mål att minska utsläppen av växthusgaser och ett förbättrat ESG-poäng jämfört med jämförelseindex. Jämförelseindex är MSCI World-index.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc är den enda ETF som följer MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna ETF lanserades den 30 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFAcc försöker replikera, så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande, resultatet för MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target Index (”Indexet”). Delfondens mål är att uppnå en tracking error-nivå för delfonden och dess index som normalt inte kommer att överstiga 1 %.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
• 2019: aktierna steg först (sedan föll de in i Covid-kraschen 2020).
Fyra av fem gånger sammanföll räntesänkningarna med stora nedgångar. Men orsakerna var alltid olika. Korrelation innebär inte kausalitet.
Och nu, 2024/25, befinner vi oss i en ny sänkningscykel. Aktierna sjönk med cirka 20 % i början av 2025, men har sedan dess stigit till nya toppar. Frågan är, vad händer härnäst?