Uniswap är ett nyligen lanserat projekt byggt ovanpå Ethereum som har fått mycket intresse under de senaste månaderna på grund av dess nya ekonomi. 21Shares har tittat på hur det fungerar med handel med Uniswap.
Kort sagt, Uniswap är en sorts decentraliserad börs – en kryptotillgångsbörs som fungerar utan central myndighet – som använder en Automated Market Making (AMM) algoritm¹ som syftar till att garantera likviditet för varje order på ett noterat handelspar vid en given volym. Denna anteckning syftar inte till att helt förklara exakt hur Uniswap fungerar eftersom det redan har skrivits ett antal bra förklarande artiklar om det som vi rekommenderar läsaren att titta på. Den här anteckningen kommer att titta på nyckelagenter inom Uniswap-ekonomin och analysera relevanta data för var och en för att fastställa lönsamheten hos Uniswap AMM-modellen.
Nyckelagenter
Agenterna är följande:
Handlare som kan skicka order för att köpa X-beloppet ETH och måste betala Y-beloppet för en given token enligt beslut av AMM eller vice versa. I allmänhet strävar en handlare efter att få det bästa tillgängliga priset för sin handel med Uniswap (minus avgifter) – definierat som lägsta möjliga värde på Y/X för en given orderstorlek jämfört med alternativa byten.
Likviditetsleverantörer som tillhandahåller likviditet för ett givet handelspar som AMM sedan använder. För detta belönas de en proportionell andel av den 0,3 % avgift som tas på affärer som genomförs på Uniswap. Generellt sett strävar en likviditetsleverantör efter att maximera sin avkastning, vilket mäts som ökningen i termer av dollarvärde av deras andel av likviditetspoolen – vilket är en funktion av:
(1) likviditeten de åtagit sig (i tokens X & Y) som en andel av handelsparets totala likviditet;
(2) dollarvärdet för tokens X & Y vardera över tiden; och
(3) mängden avgifter de får från dem som använder den givna likviditetspoolen.
Handel med Uniswap
För att ta reda på om handlare i genomsnitt fick det bästa tillgängliga priset på Uniswap, fokuserade 21Shares på ett specifikt handelspar – ETH/DAI. Diagrammet nedan visar den härledda växelkursen (på handel-för-handelsbasis) för ETH/DAI och DAI/ETH handelspar över tiden:
Som förväntat har ETH- och DAI-priserna ett (nästan perfekt) omvänt förhållande över tiden. Detta faktum är inte förvånande med tanke på att det kan sägas vara en följd av AMM:s funktion. Jämför detta istället med handelsparen för ETH & DAI på en annan populär orderbokad börs som heter EtherDelta. Diagrammet nedan visar priset på handelsparen ETH/DAI & DAI/ETH på EtherDelta:
Det finns en skarp skillnad i prisstabilitet och likviditet i EtherDelta jämfört med Uniswap. Detta kan potentiellt bero på effektiviteten av AMM hittills när den bedöms enbart utifrån dessa två ovannämnda faktorer. Det finns dock några varningar för denna typ av analys:
(1) likviditeten på EtherDelta är generellt sett ganska låg för ETH & DAI-handelspar; och
(2) om man försöker argumentera för AMM:s förmåga att ge handlare bra priser är det mer meningsfullt att jämföra Uniswap med de mest populära decentraliserade börserna. Således jämför diagrammet nedan handelsvolymen över de mest populära decentraliserade börserna (eller reläerna) sedan kort efter Uniswaps lansering till mitten av mars (2018-11-14 till 2019-03-14):
Analys
Som diagrammet ovan visar, bleknade Uniswaps handelsvolym under större delen av tidsperioden i jämförelse med några av de mer populära decentraliserade börserna som Paradex, Radar Relay och Kyber (liksom DDEX). Detta kan till största delen förklaras av börsens ungdom, såväl som karaktären av användningen av en konstant produkt AMM där möjligheten till ett ”bästa pris” blir värre när volymen av handeln med Uniswap ökar.
Detta faktum hindrar stora affärer (som en andel av likviditetspoolen) från att ske, även om detta faktum inte nödvändigtvis är viktigt med tanke på Uniswaps skenbara nisch som en användarvänlig decentraliserad mäklar-återförsäljartjänst.
Dessutom visar alla börser som tittats på för denna analys förvånansvärt liten (icke-vägd) genomsnittlig prisvariation mellan grupper, vilket visar att arbitragebeteende på DEX:er har varit relativt effektivt trots potentiella problem med deras infrastruktur i tidiga skeden. Att rita upp de volymvägda genomsnittspriserna (VWAP) för dessa DEX ger dock en något annorlunda bild:
Som kan ses är den dagliga VWAP för Uniswap mer känslig för förändringar i pris än de andra DEX:erna; detta förväntas då stora kvantitetsorder (som VWAP-måttet ger större vikt än en naiv genomsnittlig prisberäkning) får en sämre växelkurs än på andra börser med liknande likviditet. Detta faktum mildrar prischocker mätt av VWAP.
Slutsats
Den här artikeln har fungerat som en kort kommentar om börsdatadata bakom Uniswap för att hjälpa läsare att bättre förstå hur börsens mekanik påverkar handlare.
Disclaimer
Informationen som tillhandahålls utgör inte ett prospekt eller annat erbjudandematerial och innehåller inte eller utgör ett erbjudande att sälja eller en uppmaning till något erbjudande att köpa värdepapper i någon jurisdiktion.
En del av informationen som publiceras häri kan innehålla framtidsinriktade uttalanden. Läsare varnas för att sådana framtidsinriktade uttalanden inte är garantier för framtida resultat och innebär risker och osäkerheter, och att faktiska resultat kan skilja sig väsentligt från de i framåtblickande uttalanden som ett resultat av olika faktorer.
Informationen häri får inte betraktas som ekonomisk, juridisk, skattemässig eller annan rådgivning och användare uppmanas att basera investeringsbeslut eller andra beslut enbart på innehållet häri.
AMM som Uniswap använder kallas en ”Constant Product Market Maker Model” där priset som erbjuds av algoritmen för en given order ökar asymptotiskt med enhetskvantitet.
Tom Bailey, analyschef på HANetf, kommenterar nedan konsekvenserna av Kinas militärparad och mötet mellan ledare från Kina, Ryssland och Nordkorea:
Kinas militärparad bör ge genljud över hela Indo-Stillahavsregionen. Tillsammans med uppvisningen av Kinas senaste avancerade vapen skickar bilden av Xi, Putin och Kim Jong-un en tydlig signal om att den USA-ledda världsordningen utmanas och att Kina är i uppgång.
Under de senaste 20 åren har Kinas militära utgifter ökat från bara 75 miljarder dollar per år till 300 miljarder dollar, medan dess grannar inte har hållit jämna steg. Majoriteten av länderna i regionen spenderar under, eller bara strax över, 2 % av sin BNP på försvar.
I denna nya era av ökad geopolitisk risk utsätts länderna i Indo-Stillahavsområdet för ökat tryck att öka sina försvarsutgifter. Nyligen genomförde HANetf en analys av de beräknade försvarsutgifterna i Indo-Stillahavsområdet – vår konservativa uppskattning pekar på nästan 600 miljarder dollar i ytterligare försvarsutgifter fram till 2030 enligt följande:
Försvarsutgifter bedöms bäst mot BNP-andelsmål, som i Europa.
Skulle spendera sammanlagt 448,1 miljarder dollar extra på försvar från 2025-2030 om de skulle öka utgifterna till 3 % av BNP med en linjär ökning från dagens andel, och anta 2 % årlig nominell BNP-tillväxt.
Snabbväxande ekonomier (Indien, Indonesien och Filippinerna)
Försvarsutgifter som andel av BNP kan ge en förvrängd bild eftersom BNP-tillväxten sannolikt kommer att öka snabbare än försvarsbudgetarna, så vi kan hålla dem konstanta.
Skulle spendera ytterligare 143,8 miljarder dollar på försvar från 2025-2030, anta att deras försvarsutgifter förblir konstanta som andel av BNP på nuvarande nivåer och en konservativ årlig nominell BNP-tillväxt på 6 % uppnås.
Precis som europeiska länder har gått in i en ny era av ökade försvarsutgifter, gör även länder i Indo-Stillahavsområdet det.
HANetf har Europas mest omfattande utbud av försvars-ETF:er:
Future of Defence Indo-Pacific ex-China UCITSETF (ASWJ) ger exponering mot försvarsutgifter i Indo-Stillahavsområdet, exkl. Kina, i takt med att länder i regionen stärker sitt försvar för att motverka Kinas växande inflytande.
Future of Defence UCITSETF (ASWC) ger exponering mot NATO och NATO+-allierades försvars- och cyberförsvarsutgifter.
Future of European Defence UCITSETF (8RMY) ger exponering mot NATOs ex-USA-försvarsutgifter, med fokus på Europa.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
JPMorgan US Equity Premium Income Active UCITSETF USD (acc) (JEIA ETF) med ISIN IE0000EAPBT6, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.
ETFen investerar i företag från USA. Ytterligare intäkter söks genom användning av en överlagringsstrategi med derivatinstrument. Denna ETF strävar efter att generera en högre avkastning än S&P 500-index.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,35 % p.a. JPMorgan US Equity Premium Income Active UCITSETF USD (acc) är den billigaste ETF som följer JPMorgan US Equity Premium Income Active-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
JPMorgan US Equity Premium Income Active UCITSETF USD (acc) är en mycket liten ETF med tillgångar på 5 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 29 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Delfondens mål är att tillhandahålla inkomster och långsiktig kapitaltillväxt.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.