Det senaste veckan var den värsta veckan för världens aktiemarknader sedan covid-lockdown-kollapsen i mars 2020. Det var dessutom den värsta vecka för amerikanska aktier sedan covid-lockdown-kollapsen i mars 2020.
Det amerikanska referensindexet NASDAQ gick tillsammans med i Russell 2000, ett amerikanskt aktiemarknadsindex för småbolag i björnmarknadens territorium när dessa båda index fallit med över 20 procent från sina toppnoteringar. Samtidigt föll amerikanska Dow Jones med 2 200 punkter under fredagen.
Den grupp av företag som kallas för Mag 7 och har drivit börsuppgången på den amerikanska aktiemarknaden, tappade 1,4 biljoner dollar i börsvärde under veckan – det mest någonsin.
Fredagen den 4 april såh den högsta volymsessionen i historien på den amerikanska aktiemarknaden mätt som det totala antalet omsatta aktier på alla börser.
Det amerikanska VIX-indexet, känt som ”fear and greed-indexet” såg sin största veckorörelse sedan februari 2020. Det var också den värsta veckan för USAskreditmarknader sedan covid-lockdown-krisen, till och med värre än under SVB-bankkrisen.
Oljepriset kraschade med 11 procent under veckan, det största fallet sedan mars 2023 (SVB-kris / tillväxtskräck). Samtidigt rapporterade guldpriset den andra nedgångsvecka i år. Fredagen kursfall var den värsta dagen sedan november 2024. Priset på koppar såg sitt största fall sedan Lehman-kraschen i oktober 2008. Kryptovalutan Bitcoin rapporterade små vinster under veckan.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).
ETFen investerar i eurodenominerade företagsobligationer. Alla löptider ingår. Rating: Investment Grade.
Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,25 % per år. Ränteintäkterna (kuponger) i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).
Goldman Sachs EUR Investment Grade Corporate Bond Active UCITSETF CLASS EUR (Dist) är en liten ETF med 23 miljoner euro under förvaltning. ETFen lanserades den 21 januari 2025 och har sitt säte i Irland.
Mål
Delfonden strävar efter att uppnå en långsiktig avkastning genom att aktivt investera huvudsakligen i investment grade eurodenominerade räntebärande värdepapper från företagsemittenter.
Riskprofil
Risk med villkorade konvertibla obligationer (”Coco”) – investeringar i denna specifika typ av obligation kan resultera i väsentliga förluster för delfonden baserat på vissa utlösande händelser. Förekomsten av dessa utlösande händelser skapar en annan typ av risk än traditionella obligationer och kan mer sannolikt resultera i en partiell eller total värdeförlust, alternativt kan de konverteras till aktier i det emitterande företaget, vilket också kan ha lidit en värdeförlust.
Motpartsrisk– en part som delfonden gör transaktioner med kan misslyckas med att uppfylla sina skyldigheter, vilket kan orsaka förluster.
Kreditrisk– om en motpart eller en emittent av en finansiell tillgång som innehas inom delfonden inte uppfyller sina betalningsskyldigheter kommer det att ha en negativ inverkan på delfonden.
Förvaringsrisk – insolvens, brott mot omsorgsplikt eller misskötsel från en förvaringsinstituts eller underförvaringsinstituts sida som ansvarar för förvaringen av delfondens tillgångar kan leda till förlust för delfonden.
Derivatrisk – derivatinstrument är mycket känsliga för förändringar i värdet på den underliggande tillgången som de baseras på. Vissa derivat kan resultera i förluster som är större än det ursprungligen investerade beloppet.
Risk för tillväxtmarknader – tillväxtmarknader löper sannolikt högre risker på grund av lägre likviditet och eventuell brist på tillräckliga finansiella, juridiska, sociala, politiska och ekonomiska strukturer, skydd och stabilitet samt osäkra skattepositioner.
Valutakursrisk – förändringar i växelkurser kan minska eller öka den avkastning en investerare kan förvänta sig att få oberoende av sådana tillgångars utveckling. Om tillämpligt kan investeringstekniker som används för att försöka minska risken för valutakursförändringar (hedging) vara ineffektiva. Hedging innebär också ytterligare risker i samband med derivat.
Ränterisk – när räntorna stiger faller obligationspriserna, vilket återspeglar investerares förmåga att få en mer attraktiv ränta på sina pengar någon annanstans. Obligationspriserna är därför föremål för ränteförändringar som kan röra sig av ett antal skäl, både politiska och ekonomiska.
Hållbarhetsrisk – en miljömässig, social eller styrningsmässig händelse eller ett förhållande som kan orsaka att delfondens värde sjunker. Exempel på hållbarhetsrisker inkluderar fysiska miljörisker, risker för klimatförändringar, störningar i leveranskedjan, otillbörliga arbetsmetoder, brist på mångfald i styrelsen och korruption.
Likviditetsrisk – delfonden hittar inte alltid en annan part som är villig att köpa en tillgång som delfonden vill sälja, vilket kan påverka delfondens förmåga att möta inlösenförfrågningar på begäran.
Marknadsrisk – värdet på tillgångar i delfonden dikteras vanligtvis av ett antal faktorer, inklusive förtroendenivåerna för den marknad där de handlas.
Operativ risk – väsentliga förluster för delfonden kan uppstå till följd av mänskliga fel, system- och/eller processfel, otillräckliga rutiner eller kontroller.
Fullständig information om riskerna med att investera i fonden finns i fondens prospekt.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
John Ciampaglia, VD för Sprott Asset Management, pratade med Steve Darling från Proactive för att diskutera de omvälvande förändringar som pågår på uranmarknaden och den avgörande rollen för Sprott Physical Uranium ETC, som utvecklats i samarbete med HANetf. Ciampaglia beskrev det nuvarande marknadslandskapet som ”oöverträffat”, drivet av omfattande förändringar i USAs kärnkraftspolitik och ökande energibehov från framväxande teknologier.
Ett centralt fokus i diskussionen var den dramatiska politiska satsningen från Trump-administrationen, som har utfärdat fyra exekutiva order som syftar till att återuppliva och säkra den amerikanska kärnkraftsförsörjningskedjan. Dessa direktiv behandlar hela kärnkraftsekosystemet – från inhemsk uranbrytning och bearbetning till byggandet av både storskaliga och små modulära reaktorer (SMR). Ciampaglia betonade vikten av regelreformer och sa: ”Om det tar hundratals miljoner dollar att få en ny design godkänd eller om det tar, du vet, 8 till 10 år att få nya gruvor godkända och byggda, är det alldeles för lång tid.”
VDn belyste också den ökande efterfrågan på el från AI-datacenter och den bredare omlokaliseringen av kritiska industrier, vilka båda accelererar strävan efter tillförlitliga, koldioxidfria energikällor som kärnkraft. Trots dessa växande behov är den amerikanska uranproduktionen fortfarande kritiskt låg – bara en miljon pund per år, jämfört med 50 miljoner pund i inhemsk efterfrågan, med potentiella framtida behov som eventuellt når 200 miljoner pund, nästan lika med den nuvarande globala produktionen.
Även om uranfundamenten fortfarande är robusta, erkände Ciampaglia att marknaden nyligen har tyngts ner av den bredare volatiliteten i råvarusektorn och förhöjda korta positioner i uranaktier. Han uttryckte dock förtroende för sektorns motståndskraft och betonade att ”fundamenten på medellång till lång sikt kommer att vinna.”
Framöver förväntar han sig en våg av uppdämd efterfrågan från energibolag, vilket kan leda till ökad köpaktivitet när den nuvarande osäkerheten kring tullar, skattelättnader och sanktioner är löst. Enligt Ciampaglia placerar denna konvergens av politiskt stöd, teknisk innovation och stigande energibehov uran i en unik position för att bli en hörnsten i den globala energiomställningen.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.