Extrema skillnader: Varför presterar Europas kvantdator-ETFer så olika?

Tror du att alla kvantdator-ETFer är likadana? Tänk om. Vi analyserar de extrema avkastningsskillnaderna mellan Europas Quantum-ETFer och förklarar varför du måste titta under huven innan du investerar.

Myten om den enhetliga ETFen

Många investerare gör misstaget att tro att alla börshandlade fonder (ETFer) inom samma nisch är mer eller mindre identiska. Det stämmer förvisso när fonderna spårar exakt samma marknadsindex (som till exempel OMXS30 eller S&P 500), men när vi rör oss in i den tematiska världen förändras spelreglerna helt.

Kvantdata (Quantum Computing) spås bli en av vår tids mest transformerande teknologier. Men hur definierar man ett kvantdatorbolag? Svaret på den frågan avgör hela din avkastning. En färsk granskning av de Quantum-ETFer som finns tillgängliga på den europeiska marknaden visar på närmast extrema skillnader i utvecklingen det senaste året.

Stor spridning i avkastningen

Här är utvecklingen för de fyra framträdande kvantdator-ETFerna i Europa fram till och med den 28 maj 2026. Skillnaden mellan topp och botten är anmärkningsvärd.

*Avkastningen baseras på det underliggande indexets utveckling fram till 28 maj 2026.

Varför skiljer sig avkastningen så dramatiskt?

Att den bästa fonden i segmentet (Boreas Solactive) har levererat mer än dubbelt så hög avkastning det senaste året jämfört med den sämsta (VanEck) beror inte på slumpen. Det handlar helt och hållet om indexmetodik och hur ”True to Theme” (renodlad mot temat) fonden faktiskt är.

När ett index för kvantdatorer skapas ställs leverantören inför ett problem: det finns fortfarande väldigt få renodlade, publika bolag vars enda verksamhet är kvantdatorer. Indexleverantörerna måste därför välja hur breda de vill vara:

1. Den breda ansatsen (T.ex. VanEcks MarketVector-index): Här tittar man på intäkter alternativt patent inom området. Det leder till att man inte enbart inkluderar pure-plays utan också en stor andel etablerade tech-jättar samt bolag som adopterat kvantum användning och sedan patenterat användadet snarare än utvecklingen av kvantprocessorer (t.ex. Bank of America, Wells Fargo, Deutsche Telekom och Ericsson). Om dessa jättars traditionella affärsområden tyngs eller inte värderas upp lika aggressivt, hänger fonden inte med när rena Quantum nyheter eller genombrott kommer.
2. Den renodlade ansatsen (T.ex. Boreas Solactive): Nyare fonder som fokuserar stenhårt på renodlade hårdvaru- och mjukvaruutvecklare inom kvantteknologi samt avancerade halvledarsubstrat. Och som genom att fokusera enbart på relevans till temat letar sig längre ner i bolagsstorlek (small-cap och mid-cap). När genombrott sker och sektorn rusar, följer denna korg utvecklingen närmare.

Vikten av att ”titta under huven”

Det råder fortfarande en stor osäkerhet kring vilka företag som i slutändan kommer att dominera kvantrevolutionen. Är det de gamla tech-monopolen som har råd med den dyra forskningen, eller är det de små, agila pionjärerna som sitter på de verkliga tekniska genombrotten?

Detta gör att du som investerare inte bara kan köpa första bästa ETF som har ”Quantum” i namnet. Du måste göra din hemläxa:

• Vilket index spåras? Läs på om Solactive, MarketVector eller iShares egna indexlösningar.

• Vilka är de största innehaven? Innehåller fonden en hög andel klassiska storbolag som Nokia, Bank of America, Boeing och Intel (som du kanske redan äger i en vanlig globalfond), eller äger den en högre andel specialiserade kvantbolag som IonQ, D-Wave, Rigetti, SEALSQ, Infleqtion och Quantum Computing Inc? Har du tittat igenom hela innehavslistan?

• Hur är viktningsmetodiken? Är fonden marknadsvärdesviktad (vilket ger tech-jättarna störst vikt) eller relevansviktad?

Sammanfattning

Tematiska ETFer är ett fantastiskt verktyg för att få exponering mot framtidens megatrender, och kvantdatorer är definitivt en av dem. Men som siffrorna visar kan fel val av ETF innebära att du går miste om halva uppgången. Kontrollera alltid vad din ETF faktiskt äger under huven så att portföljen matchar din egen marknadstro och riskvilja.