I veckan kunde vi läsa att av 76 Sverigefonder kom den bästa svenska indexfonden först på 36 plats. Detta gick att läsa i Dagens Industri. Undersökningen visar att billigast inte var bäst. Flera röster har höjts för att de stora stora flödena till indexfonder – flöden pådrivna av media – de senaste åren har kostat spararna enorma belopp i form av utebliven avkastning.
Dagens Industris artikel visar att gratisfonden Avanza Zero – sjunde sämsta fond – har gått 24,5 procentenheter sämre än SIXPRX. Med dagens fondvolym på 18 miljarder kronor så hade det kostat spararna 4,4 miljarder på fem år, jämfört med en fond som klarar att följa det indexet. Samtidigt visar artikeln att många förvaltade fonder har gått betydligt bättre än index. Efter avgifter.
Inte alla fonder har samma jämförelseindex
Observera, det är inte alla dessa fonder som har samma jämförelseindex. De flesta indexfonder följer OMXS30, vilket knappast gjort deras sparare gladare då det gått betydligt sämre än SIXPRX som de flesta förvaltade fonder jämför sig med. Undersökningen som Dagens Industri har gjort tar inte hänsyn för risk. Den tar inte heller hänsyn till att många av de Sverigefonder som finns ofta har en övervikt mot så kallade large caps, det vill säga större bolag. I OMXS30 finns egentligen bara de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Det är i allmänhet de större bolagen.
Undersökningen som faktiskt löper över flera år är inte uppmuntrande för den som har valt att investera i börshandlade fonder. Dessa är i allmänhet oftast passivt förvaltade. Sedan Alpcot lade ned sin ETF med fokus på Ryssland finns det inte längre någon börshandlad fond på Nasdaq Stockholm med aktiv förvaltning.
