Strategin ”The magic formula” baseras på Joel Greenblatts bok ”A little book that beats the market” eller som den heter på svenska ”En liten bok som slår aktiemarknaden”. Strategin försöker hitta lågt värderade bolag med hög avkastning. Strategin bygger på två nyckeltal:

• Return on Capital (RoC) = EBIT / Investerad Kapital

• Earnings Yield (EY) = EBIT / EV

Investering med The magic formula

Metodik

Greenblatt (f. 1957), en amerikansk professionell kapitalförvaltare sedan 1980-talet, föreslår att man köper 30 ”bra företag”: billiga aktier med hög avkastning och hög avkastning på kapital. Han beskriver detta som en förenklad version av strategin som används av Warren Buffett och Charlie Munger från Berkshire Hathaway.

Han hyllar framgången med sin magiska formel i sin bok ”The Little Book that Beats the Market” (ISBN 0-471-73306-7 publicerad 2005, reviderad 2010), och säger att den hade en genomsnittlig 17-årig årlig avkastning på 30,8 %.

Han skrev boken för en icke-teknisk läsare (hans tonårsbarn var målgruppen), men en bilaga innehåller mer avancerade förklaringar och data för läsare med relevant erfarenhet eller utbildning. Greenblatts system analyserade de största företagen som handlade på den amerikanska aktiemarknaden, rankade av de största 1 000, 2 500 eller 3 000, under en 17-årsperiod innan bokens publicering 2005. Mindre företag, 50 miljoner dollar eller mindre, undveks eftersom de tenderar att ha färre aktier i omlopp och stora köp kan orsaka kraftiga förändringar i aktiekurserna. Greenblatt testade inte denna hypotes på internationella aktiemarknader på grund av svårigheter att jämföra internationella och amerikanska data, utan trodde att den skulle gälla globalt. Han betonade också att formeln inte nödvändigtvis kommer att vara framgångsrik med någon specifik aktie, utan kommer att vara framgångsrik för en grupp av aktier som en enhet eller block.

Han fortsätter med att tilldela numeriska rankningar, baserade på varje företags avkastning och avkastning på kapital:

”…ett företag som rankades 232:a bäst i avkastning på kapital och 153:a bäst i vinstavkastning skulle få en sammanlagd ranking på 385 (232 + 153). […] Få utmärkta rankningar i båda kategorierna, (men inte högst rankade) i antingen) skulle vara bättre under detta rankingsystem än att vara högst rankad i en kategori med bara en ganska bra ranking i den andra.”

Härifrån rekommenderar Greenblatt att du väljer 20 till 30 av de bättre rankade företagen, säljer dem med förutbestämda intervall och ersätter dem med nya aktier som passar formeln.

Greenblatts analys fann när den tillämpades på de största 1 000 aktierna att formeln underpresterade marknaden (definierad som S&P 500) i genomsnitt fem månader per år. På årsbasis överträffade formeln marknaden tre av fyra år men underpresterade cirka 16 % av tvåårsperioderna och 5 % av treårsperioderna. Greenblatt hävdar att formeln överträffade marknaden i genomsnitt 100 % av tiden under någon period längre än tre år och fungerade bäst under tre till fem år eller mer. Resultaten var ännu bättre och med lägre risk när formeln tillämpades på större pooler av aktier som de största 3 000 företagen. Formeln kan därför vara en kontrarisk investeringsstrategi, ibland fokuserad på att hålla fast vid aktier som kan vara tillfälligt oattraktiva eller med underpar prestanda.

I ett efterord till 2010 års upplaga erkände Greenblatt tre möjliga brister i formeln.

(1) Formeln kan underprestera i upp till flera år, vilket många investerare kommer att tycka är avskräckande.

(2) Vissa amatörer tyckte att det var besvärligt att spåra köp- och säljtider för aktier.

(3) Att slå marknaden innebär inte nödvändigtvis att man tjänar pengar (t.ex. om marknaden tappar 40 % ett år, kan det resultera i en förlust på 38 % om man följer formeln, vilket Greenblatt beskriver som ”liten tröst”.)

Formel

1. Upprätta ett lägsta börsvärde (vanligtvis högre än 50 miljoner USD).
2. Exkludera nytto- och finansaktier.
3. Exkludera utländska företag (American Depositary Receipts).
4. Bestäm företagets resultatavkastning = EBIT / företagsvärde.
5. Bestäm företagets avkastning på kapital = EBIT / (nettoanläggningstillgångar + rörelsekapital).
6. Rangordna alla företag över valt börsvärde efter högsta vinstavkastning och högsta avkastning på kapital (rankas som procentsatser).
7. Investera i 20–30 högst rankade företag, samla 2–3 positioner per månad under en 12-månadersperiod.
8. Balansera om portföljen en gång per år, sälj förlorare en vecka före årsstrecket och vinnare en vecka efter årsstrecket.
9. Fortsätt över en lång period (5–10+ år).

Analys

Ett antal studier har funnit fördelar med Greenblatts ”Magic Formula” på olika marknader runt om i världen.

En studie från 2009 av aktiemarknaderna i de nordiska länderna från 1998 till 2008 fann att Greenblatts formel ledde till bättre resultat än marknadsgenomsnittet. Författarna menade dock att formeln bäst användes som ett screeningverktyg och inte bör tillämpas dogmatiskt, eftersom överprestationerna i samband med Greenblatts formel kan förklaras av data som beskrivs i kapitaltillgångsmodellen och den Fama-franska trefaktormodellen .

En studie från 2016 från aktiemarknaden i Finland fann den magiska formeln ”ger högre riskjusterad avkastning i genomsnitt”. Författarna föreslog också att en modifierad form av Greenblatts strategi, som dessutom betonade företag med bättre än genomsnittet fritt kassaflöde, var bäst lämpad för tjurmarknader.

En studie från 2016 fann möjlig bekräftelse av Greenblats formel på Brasiliens aktiemarknad, men varnade ”vi kunde inte garantera med en hög grad av säkerhet att strategin är alfagenerator och att våra resultat inte berodde på slumpmässighet.”

En studie från 2017 från marknaderna i Sverige fann att tillämpningen av Greenblatt-formeln resulterade i långsiktig överprestation av marknadsgenomsnitt under perioderna 2005 till 2015 och 2007 till 2017. Författarna fann också att den ”magiska formeln” också var förknippad med kort- sikt underpresterande under vissa perioder och avsevärt ökad volatilitet.

En analys av Hongkongs aktiemarknad från 2001 till 2014 fann att Greenblatts formel var associerad med en långsiktig överprestation av marknadsgenomsnittet med 6-15 % beroende på företagets storlek och andra variabler.

Under 2018 fann ett dokument som presenterades vid en professionell konferens validering för Greenblat-formeln på den kinesiska aktiemarknaden.

Oberoende forskare Robert Andrew Martin publicerade en backtest-analys av Greenblats magiska investeringsformel för den amerikanska marknaden i juni 2020. Han fann att från 2003 till 2015 gav tillämpningen av Greenblats formel på amerikanska aktier ett årligt genomsnitt på 11,4 %. Detta överträffade med en betydande marginal S&P 500:s årliga avkastning på 8,7 %.

Martin fann dock också att Greenblats formel underpresterade S&P 500 något under perioden 2007-2011 och faktiskt gick negativt under en tid, och under hela perioden 2003-2015 var den totalt sett mer volatil än S&P 500. Sammanfattningsvis fann Martin att överavkastningen på nästan 3 % var ”överraskande”, men inte lika stor som de 30 % avkastningen Greenblats bok hävdade (även om deras respektive analyser använde olika år). Martin noterade också att strategin hade ”betydande psykologisk risk” förknippad med underprestationer under efterdyningarna av finanskrisen 2007-2008.